Samsam: Jag har känt mig väldig ensam då och då - känslomässigt under dessa år. Sambon säger oftast ingenting om vilken väg ska man ta när vi inte lyckats. Han har sagt då att jag vet bäst och är mer påläst om vad man kan göra nästa steg. Han litade också väldig länge svenska sjukvården men har fattat att inget hjälp får härifrån. När han är med på läkarbesök i Aten, lyssnar han noga och är övertygat att vi har kommit till den rätta. Jag har accepterat att jag får ge honom ett förslag vad vi gör nästa steg och han antingen accepterar det eller vi får diskutera om det. Annars ekonomisk delar vi lika - alla UL , mediciner, behandlingar etc är han med på. Förstås tar jag inte varje krona t.ex. grav.test då och då men jag borde göra det förstås. Vi har ett gemensamt projekt - bäbis.