pyssel skrev 2021-08-02 13:18:50 följande:
Du har inte förstått vad ordet betyder. Att vinkla reportage om islamister och ha en dold agenda (sitt förhållande) är inte opartiskt. Det betyder inte att man tar parti för hela IS och vad annat löjligt du och de du imiterar försöker fiska efter.
sverigesradio.se/artikel/domstolen-sapos-utredning-problematisk
"– Det ter sig som att alla hänvisar lite till varandra och att man förlitar sig till fullo på att Säkerhetspolisen gör en korrekt bedömning, säger Madelaine Seidlitz på Amnesty.
Men vilka är det då som egentligen beslutar i de här ärendena i praktiken?
– Det är säkerhetspolisen, svarar hon.
När den nuvarande processen, med flera beslutsinstanser, infördes motiverades det bland annat av rättssäkerhetsskäl.
– Ur ett rättssäkerhetsperspektiv så kan man ju ändå väcka frågan: vad fyller det för funktion med själva processen som sådan? Beslutet ligger ju som det ser ut idag bara i säkerhetspolisens händer, säger Madelaine Seidlitz.
Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här."
sverigesradio.se/artikel/ekochefsredogorelse
"
I maj publicerade sajten Doku en granskning där det uppgavs att en tidigare medarbetare på Ekot har en relation till en person som förekommer i granskningar hon gjort och som bedöms som ett hot mot rikets säkerhet av SÄPO och regeringen. Debatten som följt har varit intensiv och kritik har bland annat riktats mot att det funnits en brist på öppenhet från vår sida kring vad som hänt.
Den kritiken kan det finnas skäl att ta till sig, kanske kunde vi varit mer öppna. Samtidigt har det varit en komplicerad och för Sveriges Radio närmast unik händelse som inneburit svåra överväganden för mig som chef. Här vill jag därför redogöra för vad som hänt, grunderna för mina beslut och vad vi ska göra framöver.
Vad hände när?
I september 2020 vände sig en av våra dåvarande reportrar till mig och berättade att det hade uppstått en vänskapsrelation till en person som varit involverad i en granskning som hon gjort. Relationen hade ändrats på ett sådant vis att hon behövde berätta det. Det var bra att hon som medarbetare tog initiativ till detta eftersom vi som arbetsgivare trots allt är beroende av medarbetarnas egna bedömningar om en problematisk situation uppstår. Vi kan och ska inte vara inne och peta i våra medarbetares privatliv på ett otillbörligt sätt.
Den tidigare reportern togs ur tjänst under en tid för att jag, tillsammans med experter inom företaget, skulle kunna genomföra en granskning av den uppkomna situationen. Det handlade om att granska det ur såväl ett publicistiskt som ett arbetsgivar- och säkerhetsperspektiv.
Under det arbetet hade vi flera samtal med reportern. Exakt vad dessa diskussioner handlade om väljer jag att inte gå in på. Den integriteten måste finnas mellan en arbetsgivare och en arbetstagare och det riskerar också att skapa en publicitetsskada.
...
Från dag ett redogjorde jag också för mina publicistiska bedömningar och meddelade att de skulle kunna ändras om jag fick tillgång till information som eventuellt var ny, eller visade att de sakförhållanden jag baserat mina bedömningar på kunde ses på i nytt ljus.
I mitten av maj publicerade Dagens Nyheter en artikel som bland annat innehöll uppgifter om P-böter som jag inte kände till.
Detta föranledde mig att titta på helheten igen. Det skedde återigen ur tre perspektiv; arbetsgivarmässigt, säkerhetsmässigt och publicistiskt. Denna analys har inneburit en djupgående genomgång av det material som låg till grund för tidigare beslut och har haft ett mer omfattande tidsspann än tidigare.
...
Varken arbetsgivarmässigt eller säkerhetsmässigt har något nytt framkommit som skulle ändra tidigare bedömningar. Vi har återigen granskat säkerheten ur flera aspekter och den bedömning som säkerhetschef Marcus Qvennerstedt redogjort för tidigare står fast. Det finns inga misstankar om att brott skulle ha begåtts och det finns inget som tyder på att någon säkerhetspåverkan på Sveriges Radio ska ha skett från någon.
För att ge ett par exempel kring denna granskning kan nämnas att på samma vis som alltid är det förstås viktigt att se till att när en situation uppstår så undersöker vi att obehöriga personer inte haft tillgång till våra lokaler, så har skett även här. Sveriges Radio har över 400 olika system för olika delar av verksamheten. Endast 8-10 av dessa finns tillgängliga för en medarbetare på Ekot för att kunna genomföra det dagliga redaktionella arbetet och ingen av dessa system ger tillgång till någon säkerhetsklassad information eller källskyddat material som inte når de reportrar som det måste. Denna typ av material hanteras alltid separat och enligt speciella rutiner. Även detta är kontrollerat.
Men som Sveriges Radio upprepat vid flera tillfällen kan länsstyrelsen inleda en tillsyn av vårt säkerhetsarbete när de vill. Ingen sådan tillsyn har inletts.
Frågan har också har kommit upp om en extern utredning och kring den frågan har Sveriges Radio en tydlig hållning som vd har kommenterat och här är utgångspunkterna för resonemanget. *se bifogad PDF nedan.
Det publicistiska materialet
Ekot har de senaste åren haft en omfattande och allsidig bevakning av terrorrelaterade frågor inte minst sedan attacken på Drottninggatan 2017. Ekot har ingående rapporterat om polisens behov av ny lagstiftning, terrorfinansiering och återvändande IS-terrorister för att ta några exempel.
En del av Ekots bevakning var en granskning av LSU (Lagen om särskild utlänningskontroll). De flesta inslagen publicerades hösten 2019 och följdes upp i några inslag under 2020. Granskningen hade tre delar med delvis olika fokus.
1. En kartläggning av antalet enskilda som berörts av tillämpningen av LSU och granskning av rättssäkerheten kring densamma.
2. Svenska myndigheters problem att verkställa utvisningar i enlighet med LSU
3. Konsekvenser för enskilda som var eller är föremål för domar enligt LSU
Tillsammans med erfarna kollegor har jag analyserat inslagen och gått igenom de journalistiska processerna bakom dem.
Min bedömning är att det är en relevant och nyhetsmässigt motiverad granskning av LSU. Genomgående för inslagen gäller att part som kritiseras får bemöta kritiken genom medverkan eller redovisning av argument. I några fall har berörd part avstått medverkan. Att tillämpningen av LSU berör personer som bedöms som allvarliga säkerhetshot, som hot mot rikets säkerhet står tydligt klart för lyssnarna.
Vidare står klart att:
· Rapporteringen är stringent och noggrann och vi har inte sett några faktafel i bevakningen.
· Inslagen har hanterats enligt gängse metoder på Ekot.
· Reportern har arbetat nära sin arbetsledare
· Arbetsledaren har löpande och vid publicering diskuterat källor, uppgifter och dokument och gjort så kallad ”line by line-granskning” inför publiceringen.
Utifrån detta är min bedömning som ansvarig utgivare att inslagen håller för de krav som ställs på opartiskhet och saklighet.
Reportern
I rapporteringen har de två berörda personerna, min tidigare medarbetare och den person hon intervjuat, i medier berättat att en vänskap vuxit fram dem emellan. Det motsäger inte den bild jag själv har och har haft sedan september 2020. Samtidigt är det inte möjligt att för oss exakt definiera när detta potentiellt har blivit ett problem.
Viktigt för mig är dock att understryka att vi i vår analys inte har hittat något belägg för att vänskapen skulle ha inletts under 2019 när själva granskningen publicerades. Vi har heller inte hittat något belägg för att det skulle vara frågan om något annat än just vänskap.
I det stora hela är våra slutsatser efter den fördjupade analysen samma som de i höstas.
Vilka konsekvenser får detta då för publiceringarna?
I Sveriges Radios riktlinjer till medarbetarna är det tydligt att en reporter inte kan bevaka en fråga eller person man själv är engagerad i.
Riktlinjerna har på SR enbart tillämpats framåt från den tidpunkt när det blivit känt att ett sådant engagemang finns. I det här fallet blev det dock känt för oss först efter att rapporteringen ägt rum och publicerats. Sveriges Radio har aldrig tidigare tagit ställning till en sådan situation så vitt jag vet.
Med tanke på att publiceringen redan har ägt rum, att vi har en hög tröskel för att avpublicera material – det sker framför allt vid risk för förtal och publicitetsskada – samt att publiceringarna möter kraven på opartiskhet och saklighet och i sig har ett allmänintresse mot bakgrund av vad som hänt har jag kommit fram till att jag vill låta publiceringarna ligga kvar. Nu tillsammans med en ny utökad text som länkar till det här blogginlägget."
sverigesradio.se/artikel/sakerhetsaspekten-ar-avslutad
"
Publicerat måndag 10 maj kl 15.27
I Svenska Dagbladet har akademiker krävt en utredning med anledning av ett uppmärksammat ärende gällande en tidigare reporter på Sveriges Radio. Säkerhetschef Marcus Qvennerstedt svarar.
I en artikel i Svenska Dagbladet 10 maj framförs önskemål och åsikter om Sveriges Radios säkerhetsarbete från Wilhelm Agrell och Magnus Ranstorp både i samband med ett aktuellt ärende som har hanterats men också bredare gällande Sveriges Radios löpande säkerhetsarbete.
Det är relevanta frågor som ställs och jag förstår att det görs med tanke på den roll Sveriges Radio spelar i det svenska samhället. Sveriges Radio tar säkerhetsarbetet på största allvar och har rutiner för det och har framförallt ett proaktivt förhållningssätt i allt som rör Sveriges Radios säkerhet.
Vi genomför alltid åtgärder när det är relevant men vi uttalar oss förstås inte om hur vi arbetar med dessa frågor varken internt eller externt och går aldrig ut med några detaljer.
Ekochefen fick information hösten 2020 och då vidtogs ett antal åtgärder i linje med de rutiner vi som företag har och som aktiveras då det är relevant.
På Sveriges Radio sker detta alltid när det händer något och vi har ett löpande säkerhetsarbete i förebyggande syfte. Just det här ärendet är emellertid avslutat och vi ser därför ingen anledning i nuläget att vidta ytterligare åtgärder.
Presskontakt: "