Anser du att public service (SVT, SR, UR) är opartiska?

Du verkar ha ett väldigt fritt förhållande till sakernas tillstånd - om jag säger så..

Det ingår två partier i regeringen - själva begreppet 'regering' har en väl avgränsad betydelse

Sen finns det samarbetspartier och det finns stödpartier och så finns det opposition. Det kan mycket väl vara så att ett parti som är samarbetsparti eller stödparti i olika frågor kan vara del av oppositionen.

Att 'ett av regerningspartierna, i detta fall S, diskuterade med delar av oppositionen, i detta fall C, L, M och KD' vore en mer rättvisande formulering. För jag är säker på att S inte samtalade med SD, och att regeringen består av S och MP, och att partierna C och L är samarbetspartier i januariöverenskommelsen.

S samtalade alltså inte med V, inte heller med andra regeringspartiet MP och inte heller med SD, men med samtalade alltså de andra partierna C, L, M och KD.

SD hade över huvud taget inte med saken att göra så varför de ska nämnas kan jag inte begripa skulle vara meningsfullt.

Då har jag faktiskt hittat att med begreppet regeringsunderlag menas alla partier som inte röstar nej till statsministern.

Så vilken betydelse som helst kan användas och det är fullt möjligt att vara både oppositionsparti och stödparti och regeringsunderlag. Situationen avgör vilken roll partiet har i givet läge.

Fast det är ju bara bevisat inne i ditt kranium.

Fast det är inga höger- och vänsterfrågor - bara hur man förhåller sig till respektive frågor.

Eller menar du att någon skulle strunta i exempelvis miljön?

Det var en intressant läsning materialet från GU. Om något kan sägas utifrån innehållet så är det att PS inte är vänstervinklat inte heller i sin helhet inte är opartisk.

I materialet står det tvärtemot vad du skriver att allianspartierna gynnats något och att såväl de rödgröna (inför valet 2010) som S missgynnats under 10tals år av PS. Tolkningen är att ett regeringsparti granskas hårdare än övriga partier.

Inget konstigt alltså och trådens skribenter som rasar på vänstervinklat och opartiskt PS får hitta nya infallsvinklar som bestrider den sanna bilden av ett opartiskt och neutralt PS.

Jag drar av detta slutsatsen att vad det beklagas över är att inte få använda PS som politiserad kanal för sina åsikter.

PS gör ett bra jobb, vilket materialet från GU visar.

Det stämmer att jag inte har något till övers för SDmedia eller annan alternativ media med kopplingar till fascism eller etnonationalism eller media som sprider alternativa fakta baserade på politiska agendor.

Metoden att  syna premisser och argument, peka på ohederliga argumentation och falska citeringar  är naturligtvis inget som är fel. 

Här har förepråkare för uppfattningen att PS är partiska och vänstervinklade referrat till material som stödjer uppfattningen att PS inte vänstervinklade och inte partiska och att det inte finns något partipolitisk bias eller politisk agenda i PS.

Försvaret för ett opartiskt PS mot de som vill politisera och vinkla PS för att stödja auktoritära partier och normalisering av alternativa fakta har inte med något annat än försvar av demokrati, yttrandefrihet och en sann verklighetsbeskrivning att göra. Den som vill motarbeta detta utgör ett hot mot Sverige, Sveriges befolkning och demokrati.

om vi istället för att som du cherrypicka en liten del av texten i materialet du använder  - men inte vill refererat till -  skrivs hela stycket så här:

"Förflyttar vi oss till frågan om tolkningsmakten är en central fråga hur rapporteringen av de politiska partierna såg ut. Här visar resultaten att även om de rödgröna och Alliansen fick lika stor medieuppmärksamhet var i synnerhet bilden av Socialdemokraterna mer negativ. På så sätt gynnades Alliansen som regeringsalternativ helt klart i bevakningen av valrörelsen.

Även Sverigedemokraterna fick en mindre gynnsam behandling, och liksom för det största regeringspartiet kombinerades en stor medieuppmärksamhet med mycket kritik.En viktig aspekt att notera är dock att kritiken mot Socialdemokraterna och särskilt Sverigedemokraterna i första hand kom från andra politiska partier och handlade om politiska sakfrågor. Att dessa partier fick en mindre gynnsam bevakning beror därför inte på att journalister var mer kritiska mot dessa än mot andra partier. Däremot formulerades kritiken mot de borgerliga oftare av journalister, vilket hade att göra med diskussionerna kring regeringsbildningen och relationen till Sverigedemokraterna. De konfliktlinjer som framkom i den nyhetsjournalistiska bevakningen speglade dock i första hand vilka motståndare de politiska partierna själva valde att fokusera på, där de borgerliga drev ett tvåfrontskrig mot Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Detta var särskilt tydligt hos mittenpartierna Liberalerna och Centern. På liknande sätt bedrev de rödgröna ett tvåfrontskrig mot Alliansen och Sverigedemokraterna. Bilden av konfliktlinjerna ger inte vid handen att någon gynnades eller missgynnades av medierna när det gäller vem som målades upp som fiende eller vän."

Vidare skrier det i materialet du använder men inte vill referera till

"En given följdfråga, inte minst mot bakgrund av anklagelser mot nyhetsmedierna för att vara partiska, är om det finns några tecken på partipolitisk partiskhet. En sak är vilka partier som gynnas eller missgynnas av den nyhetsjournalistiska bevakningen, en annan är hur mönster i den nyhetsjournalistiska bevakningen ska förklaras. Handlar förklaringarna om medialisering och strukturell partiskhet eller om politisk partiskhet? Vår slutsats är att det är svårt att se några tydliga drag av politisk partiskhet. Om vi börjar med valfrågorna är det ganska klart att de är ett utslag av strukturell partiskhet och medialisering snarare än någon form av politisk partiskhet, det vill säga vilka frågor som sågs nyhetsmässiga eftersom partierna förde fram dem och människor såg dem som viktiga. Lika lite som att miljöfrågorna fördes fram för att gynna Miljöpartiet fokuserade medierna på bilbränder för att gynna Sverigedemokraterna. Det är ett tydligt exempel på att mediernas urvalsmakt ifråga om nyheter under valrörelser inte handlar om att medvetet gynna vissa partier. Det är andra faktorer ? inte minst institutionaliserade nyhetsvärderingar ? som styr"

jag ser det som att du försöker vilseleda och förfalska genom ohederlig argumentation och cherrypicking av enstaka rader text ur ett material som du dels inte anger och dels vill framställa som att vara från ett annat material.

Här är materialet du citerar valda delar ur och som du ger ett falskt innehåll.

http://mediestudier.se/wp-content/uploads/2019/03/Medialiserad-eller-politiserad-bevakning.pdf

https://mediestudier.se/publikationer/kampen-om-mediebilden/

Här är stycket du plockar rader från utan källredovisning

"Förflyttar vi oss till frågan om tolkningsmakten är en central fråga hur rapporteringen av de politiska partierna såg ut. Här visar resultaten att även om de rödgröna och Alliansen fick lika stor medieuppmärksamhet var i synnerhet bilden av Socialdemokraterna mer negativ. På så sätt gynnades Alliansen som regeringsalternativ helt klart i bevakningen av valrörelsen.

Även Sverigedemokraterna fick en mindre gynnsam behandling, och liksom för det största regeringspartiet kombinerades en stor medieuppmärksamhet med mycket kritik. En viktig aspekt att notera är dock att kritiken mot Socialdemokraterna och särskilt Sverigedemokraterna i första hand kom från andra politiska partier och handlade om politiska sakfrågor. Att dessa partier fick en mindre gynnsam bevakning beror därför inte på att journalister var mer kritiska mot dessa än mot andra partier. Däremot formulerades kritiken mot de borgerliga oftare av journalister, vilket hade att göra med diskussionerna kring regeringsbildningen och relationen till Sverigedemokraterna. De konfliktlinjer som framkom i den nyhetsjournalistiska bevakningen speglade dock i första hand vilka motståndare de politiska partierna själva valde att fokusera på, där de borgerliga drev ett tvåfrontskrig mot Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Detta var särskilt tydligt hos mittenpartierna Liberalerna och Centern. På liknande sätt bedrev de rödgröna ett tvåfrontskrig mot Alliansen och Sverigedemokraterna. Bilden av konfliktlinjerna ger inte vid handen att någon gynnades eller missgynnades av medierna när det gäller vem som målades upp som fiende eller vän."

samma källa som ovan

Det du pratar om är det som kallas demokratiparagrafen - Om JÅ kunnat knipa om sina och partiets odemokratiska politiska övertygelser om andra människors essens/egenskaper så skulle han klarat sig utan detta.  Men likt Dr Strangelove ryckte det i de bruna nervändarna....

"jag tror inte att man behöver vara orolig som vanlig medlem, om man bara använder det sunda förnuftet och försöker att inte kontinuerligt lyfta fram rasistiska, nazistiska, antidemokratiska idéer, tankar, artiklar och så vidare, säger Mattias Karlsson."

lite rasism, nazism och antidemokratiska tankar är OK enligt SDs chefsideolog - men just detta går inte hem i PS som har att förhålla sig till demokratiparagrafen.

Jimmie gjorde verkligen bort sig ordentligt - det begriper vem som helst 

Avpixlat

Hahahaa... det var ingen dålig kanon du tog fram

Det är att bekänna färg ordentligt - brunaste brun https://sv.wikipedia.org/wiki/Avpixlat

Bloggen har av svenska, finländska och internationella medier beskrivits som en rasistisk hatsajt, främlingsfientlig och högerextrem.[9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]