Anser du att public service (SVT, SR, UR) är opartiska?
'Partisk för' har en enligt SAOB klar betydelse, det är att föredra det man är 'partisk för' - 'partisk mot' betyder rimligen det omvända, dvs att ogilla det man är 'partisk mot'
www.saob.se/artikel/
"a) (†) i uttr. partisk för ngn l. ngt, som har förkärlek l. är svag för l. föredrar ngn l. ngt. Denna stränga, för sin yngre son partiska mor. Geijer I. 2: 107 (1832). För öfrigt blir jag allt mer partisk för de aldra enklaste nöjen. Geijer Brev 349 (1840)."
Detta säger en programdirektör på SR i frågan om 'partisk mot' - i detta fall partisk mot nazistiska Svenskarnas Parti
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx&artikel=5785859
"I SVT Debatt i torsdags deltog Ehsan Fadakar tillsammans med Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Han pratade där bland annat om hur Sveriges Radios medarbetare fick förhålla sig till nynazistiska Svenskarnas Parti. Under fredagen skrev Fadakar på Twitter riktat till mig:
”Får SR-medarbetare ta ställning mot nynazistiska Svenskarnas Parti? Kanske kan @MJSverigesRadio slutligen svara på den frågan?”
Jag svarade Ehsan Fadakar via mejl:
” Hej, Du har ställt en fråga som jag inte känner att det går att besvara tillräckligt tydligt på 140 tecken på Twitter. Därför svarar jag via mejl.
”Får SR-medarbetare ta ställning mot nynazistiska Svenskarnas Parti?”
Mitt svar är:
Sveriges Radio ska, enligt den så kallade demokratiparagrafen, ta avstånd från rasism, våld, brutalitet och diskriminering. I våra sändningar innebär detta att vi ska påtala och bemöta uttalanden i sådan riktning.
Det omfattar självklart också nazism, som är en icke-demokratisk ideologi.
Tillämpat på våra riktlinjer inför valen är det lika självklart att ett ställningstagande mot ett nazistiskt parti inte förhindrar medarbetaren att framträda i program, som programledare, producent eller med liknande arbetsuppgifter som påverkar innehållet i programmet.
Det är dock viktigt att betona att riktlinjerna är just riktlinjer. Sedan är det alltid upp till respektive chef/ansvarig utgivare att fatta beslut kopplade till bemanningen under valet. Vi har ett decentraliserat utgivarskap och olika utgivare kan göra olika bedömningar. Det kan finnas olika faktorer som påverkar en helhetsbedömning.
Du kan ta detta som ett svar från Sveriges Radios ledning. Vi har fördelat rollerna så att Cilla Benkö och Björn Löfdahl besvarar frågor av tidningar/etermedier och jag i sociala medier, i den mån det går att hinna med”.
På lördagen kom ett svar, där Fadakar sade att han ville fokusera på just Svenskarnas Parti och inte nazister i bred mening. Han skrev:
”Nynazistiska Svenskarnas Parti har ett mandat i Grästorp. De har fått det mandatet via demokratiska val. Ger riktlinjerna en programledare i Sveriges Radio rätten att vara partisk mot SvP i sändning? ” "
"
Den första punkten förtydligas så här:
"Kravet på opartiskhet innebär alltså bl.a. att olika åsikter ska komma fram i
programmen och att varje ämne ska behandlas så mångsidigt som möjligt.
Det behöver inte alltid ske i varje enskilt program men kravet måste uppfyllas
över tiden. I den löpande nyhetsförmedlingen t.ex. är det naturligt att olika
åsikter och uppgifter inte kan balanseras i varje enskilt inslag. Även ett
enstaka program eller inslag som sänds under samma återkommande
programrubrik kan vara ensidigt under förutsättning att helhetsbilden blir
opartisk när lyssnaren har tagit del av alla delar."
Den andra punkten förtydligas så här:
"I program eller inslag om kontroversiella ämnen ligger ett särskilt ansvar
på programledaren eller andra som av lyssnarna kan uppfattas som
företrädare för SR, t.ex. reportrar eller kommentatorer eller t.o.m.
medverkande som i andra program är programledare eller reportrar och där
har en roll som företrädare för SR. Opartiskhetskravet innebär att programledaren/
reportern inte får styras av eller låta sin personliga uppfattning eller
värdering komma fram. Programledaren/reportern behöver dock inte inta en
passiv hållning. Tvärtom är det programledarens/reporterns uppgift att genom
att genom kritiska frågor se till att ett ämne blir tydligt och allsidigt belyst."
När det gäller yttrandefriheten står det bl a så här:
"Den yttrandefrihet som det handlar om i bestämmelsen är främst
utomståendes yttrandefrihet, d.v.s. att medverkande — intervjuade, debattdeltagare
och andra — fritt kan tala i radion. För SR:s anställda eller andra som
uppfattas som företrädare för företaget gäller att deras yttrandefrihet i radio är
underordnad kravet på opartiskhet och saklighet. Denna princip är av stor vikt
för SR:s trovärdighet och integritet."
Att förstå allt detta är helt avgörande för att förstå begreppet opartiskhet inom public service.
Undantaget från detta ryms i den så kallade demokratiparagrafen. Där står:
"Vi ska ta ställning för det demokratiska statsskickets grundidéer, varmed
avses fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Vi
måste därför ta avstånd från eller bemöta uttalanden som strider mot dessa
idéer. Demokratin bygger på det välinformerade offentliga samtalet (prop.
2000/01:94 sid. 34). Radio och tv kan på ett väsentligt sätt bidra till den
kunskap och den gemensamma värdebas som är en förutsättning för den
demokratiska processen.
Att hävda principen om alla människors lika värde innebär att bl.a. verka för
jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi ska också ta avstånd från rasism,
våld och brutalitet. I dessa sammanhang ska vi alltså vara partiska.
Observera dock att vi inte med hänvisning till demokratibestämmelsen fritt
kan kritisera eller gå till angrepp mot enskilda personer eller grupper för deras
åsikters skull. Däremot kan och ska vi bemöta eventuella odemokratiska
uttalanden som de gör i radion."
Här börjar vi närma oss det som kan rymmas inom din kryptiska formulering ”vara partisk mot”. Det innebär att en programledare/intervjuare etc inte ska låta rasistiska uttalanden – t ex från ett parti som SvP, eller från något annat – stå oemotsagda. Men, som det står i texten: vi kan inte fritt kritisera eller gå till angrepp mot enskilda personer eller grupper för deras åsikters skull, ens om de är rasistiska.
Men, som jag skrev tidigare: det är programledaren/reporterns uppgift att ”genom kritiska frågor se till att ett ämne blir tydligt och allsidigt belyst”.
"