En käftsmäll till undergångsprofeterna

Fast nu handlar det inte om lån till investeringar utan om lån till konsumtion.

Det är inte nödvändiga utgifter utan valda utgifter och att enskilda näringsidkare kan sko sig samt att en del av pengarna kommer tillbaka via skatter gör inte det hela till en bättre affär för staten.

"Visst finns det orosmoln, men de hindrar inte solen från att skina på svensk ekonomi. Den slutsatsen drar kreditvärderingsinstitutet Moody's, som också ser ljust på Nordens företagsobligationsmarknad.

Svenskarna verkar ha svårt att njuta av sin avundsvärda sits, med låg statsskuld och Europas högsta tillväxt efter Irland, konstaterar Michel Madelain global operativ chef på kreditvärderingsinstitutet Moody's Investor Services.

 Jag förvånas av den skepsis och oro jag möter när jag pratar med media och andra i Sverige. Sverige har lyckats med något ganska anmärkningsvärt, i termer av motståndskraft och tillväxtdynamik, säger han. Efter regeringens vårbudget bedömer Moodys dessutom att Sveriges statsskuld sjunker snabbare än tidigare beräknat. Från 41,7 procent av BNP i år till 40,5 procent 2017. Många länder i Europa och världen skulle glädjas åt en tillväxt i nivå med Sveriges. Tillväxten har drivits av inhemsk konsumtion och investeringar, och vi ser inte att det avtar, fortsätter Michel Madelain. Sveriges tillväxttakt på dryga 4 procent i fjol väntas bli nästan lika hög i år, enligt finansdepartementet. Statsminister Stefan Löfven uttryckte nyligen sin frustration i Financial Times över att svenska väljare inte verkar att tiderna är goda och arbetslösheten sjunker. Euroländerna väntas som jämförelse växa med 1,5 procent, enligt IMF. Bara i Norden utklassar Sverige både Norge och Finland, som väntas växa med omkring 1 procent i år på grund av oljeprisfall respektive en tungrodd strukturkris. Rader av svenska kritiker varnar dock att svensk ekonomi tillfälligt dopats av rekordlåga räntor och förhöjda offentliga migrationsutgifter. Dopningspreparaten har samtidigt bieffekter: accelererande hushållsskulder respektive krympande krismarginaler i statsfinanserna. Det finns så klart risker. Husmarknaden oroar och hushållens skulder är höga, men det är de också i flera andra av grannländerna. I mindre grad kan också immigrationen vara en risk, om den hotar det politiska klimatet, säger Michel Madelain. Riskerna förtar inte Moodys mycket positiva syn på svensk ekonomi, betonar han. Svensk ekonomi är spänstig och diversifierad. Sverige har också visat varsamhet med de offentliga finanserna. Vid sidan av stater sätter Moodys kreditbetyg även på företag, som vill hitta finansiärer via företagsobligationer. I dagarna öppnar institutet sitt första nordiska kontor i Stockholm. Vi ville ha en bättre plattform i Norden. Världen över vill vi som företag flytta geografiskt lite närmare obligationsutgivare och investerare. Men tajmingen är inte den bästa. Utgivningen av nya företagsobligationer krympte med dryga 60 procent under första kvartalet i år, jämfört med ett år tidigare. Investeringsras i Norges oljesektor, generellt svalare intresse från investerare och massiva volymer av återfinansiering under de senaste åren förklarar utvecklingen enligt Moodys egen analys. Men mycket av den här utvecklingen är cyklisk. Finansieringsbehoven kommer tillbaka med förbättrad ekonomi och det är därför vi vill vara mer aktiva i Norden, säger Michel Madelain."

Källa: Dagens industri: www.di.se/artiklar/2016/4/18/moodys-svenskarn.../

 

Fast en befolkningsökning i sig är inte nödvändigtvis problematisk utan problemet är vilka det är som utgör befolkningsökningen.
Det är knappast så att en invandring av 1.000.000 Sydkoreaner och Japaner med eftergymnasial utbildning skulle utgöra något större hot mot Sveriges ekonomi utan problemet är att merparten av asylinvandrarna från tredje världen som kommer hit förutspås hamna i ett långvarigt "utanförskap" där de knappt producerar något men konsumerar desto mer.

Kvantitet framför kvalitet må ha varit en bra strategi vad avsåg sovjetisk stridsvagnsproduktion under andra världskriget,men är ett mindre lyckat koncept när det ska utgöra grunden för nutida svensk invandringspolitik.
Återigen:
BNP visar hur mycket som produceras och inte vilken samhällsnytta eller välståndsökning det leder till.
Att producera en asylbarack med kort livslängd och skyhögt pris per m2 må ge samma BNP tillväxt som att bygga ett större,gediget hus med betydligt längre livslängd och högre kvalitet,men genom att välja det förstnämnda så går man miste om fördelarna med det sistnämnda utan att egentligen tjäna något (BNP tillväxten förblir dock densamma).

en.wikipedia.org/wiki/Opportunity_cost

Jag håller inte med om att BNP/capita skulle vara irrelevant som nyckeltal för välstånd, tvärt om så finns det starka kopplingar mellan ett lands BNP/capita och välstånd.
I ett land som Sverige med relativt små inkomstklyftor och ett socialt skyddsnät som omfattar alla medborgare så är utveckling av BNP/capita ett bra mått på om det finns utrymme för att vi i Sverige kan få det bättre eller inte.

 

Inte generellt sett,men i detta fall så är det så då produktionen av lösningar på onödiga/importerade problem inte är en produktion som gynnar svenskar.

BNP/capita mäter alltså hur produktiv befolkningen är,och det är generellt sett inte orimligt att utgå från att en produktiv befolkning kommer ha högre välstånd än en icke-produktiv befolkningen.

Problemet där är att du utgår från att produktion är synonymt med välstånd - vilket det inte är - och man måste således se till att all produktion leder till en lika stor ökning i faktiskt välstånd för att BNP/capita ska kunna.

Att  effektiv producera (hög BNP/capita) varor/tjänster som är ineffektiva på att öka välstånd (t.ex asylbaracker/domstols tolkar) innebär således att BNP/capita måttet sätts ur spel.
Psykisk ohälsa har ökat stadigt,trångbodheten och bostadsköerna har ökat stadigt,andelen asylanter och främlingar som behöver tas hand om av migrationsverket,försäkringskassan och dess finansiärer (svenska skattebetalare) har ökat i både absoluta och relativa tal,antalet tiggare/km2 har ökat mycket kraftigt,andelen främlingar som går ut ur grundskolan utan gymnasiekompetens har ökat i både absoluta och relativa tal etc.

Det finns massor av statistik som tyder på att Sverige knappast gynnas av elitens humanitära stormaktsambitioner.

Jag har ingen agenda,till skillnad från de beslutsfattare som valde att öppna fördämningarna.
Påverkat positivt eller negativt?
Om 100% av ökningen berodde på invandringen,hade det då varit en ökning eller minskning per capita?
Har det något med invandringen att göra?

Det har inte vissa brister förutsatt att man är medveten om att det endast visar produktion och inget annat.
Det vore mer intressant att de hur den statistiken ser ut historiskt samt hur den förutspås utvecklas.

Till skillnad från BNP/capita och välbefinnande så finns det en kausalitet mellan välstånd och välbefinnande.

Men eftersom saker går som på räls så kan väl du förklara varför psykisk ohälsa ändå ökar.
Bingo!

Beror på vad du menar med "nämnvärt",du tycks ju själv medge att invandringen påverkat Sverige negativt men att det är irrelevant då Sverige ändå inte imploderat och allt således är frid och fröjd.

Ökad befolkning är inte nödvändigtvis dålig,ökad befolkning till följd av oreglerad asylinvandring från tredje världen är dock det.
Du är alltså medveten om att invandringspolitiken ger upphov till problem med väljer att stödja den ändå?

Varför?
Fakta är att ni bidragit till alla uppkomna problem då den inte är nyanlända invandrare som fattar politiska beslut i Sverige utan sedan länge etablerade medborgare,varav de flesta är svenskar.

Eftersom det är kommunerna och landstingen som står för det mesta av välfärden, då borde man ju titta på de siffrorna istället för att se hur det verkligen går för Sverige.

20.000 lämnar landet, med andra ord 150.000 kvar, jamen då så, då är det bara att bygga ett nytt Uppsala eller Linköping så är saken klar!