hur fungerar en socutredning i detta fall?

Vad är grunden till orosanmälan? 

Vanligt är att man gör just så som gjorts nu, dvs att om ena föräldern är misstänkliggjord, får denna inte ha hand om barnen ensam. Det blir den andra förälderns ansvar att ta hand om barnen och dessutom att ensam se till att hindra den misstänkliggjorda föräldern från att ha barnen ensam - misslyckas detta, kan även den andra föräldern bli misstänkt/inte få ha kvar barnen, under utredningstiden.

Utredningen ska göras klar inom en viss tid, vanligen tre månader. Under den tiden intervjuas de aktuella föräldrarna, förskola/skola, ev barnen själva och andra som kan veta något om det som anmälts. 

Om soc kommer fram till att inget otillbörligt hänt, återgår allt till det normala (utredningen läggs ner). Tex händer detta om våld misstänkts men man kommer fram till att barnet endast blivit misshandlat några enstaka gånger - då händer absolut ingenting. Otroligt men sant. 

Om soc kommer fram till att orosanmälan hade en grund, dvs barnet har misskötts på något sätt eller något tillräckligt kriminellt har inträffat, ska stödåtgärder sättas in. Vad detta är varierar mycket. Handlar det om kriminalitet (våld mot barn tex) ska polisanmälan göras - detta görs dock oftast endast om det handlar om grovt och dokumenterat våld, som sagt, slå barnet några gånger är helt OK enligt rättspraxis i Sverige idag. 

Är det du som är den anmälda föräldern? Vad anser du själv om anmälan, har den någon grund? 

En orosanmälan kan vem som helst göra, även anonymt, och en person inom sjukvård/skola/förskola måste göra det om minsta misstanke finns. Dvs orosanmälningar görs i många fall utan grund och många utredningar läggs ner omgående. 

Tack för ett tydligt svar :) 

Jag är inte någon av föräldrarna men jag känner båda parter.
Det finns inget brottsligt och ingen misshandel utan det handlar om psykisk sjukdom som eskalerat. Man kan nog hävda att barnen misskötts pga det psykiska läget.

Så det kan ta så lång tid som 3 månader innan de är klara? 

Om barnen tydligt visar oro och olust inför att bo hos den anmälda föräldern igen, hur ser soc på det? 

När vi utreddes efter farmors anmälan av sonen p g a psykisk ohälsa hade de 4 månader på sig. Under utredningen tror jag han träffade dottern 2 timmar i en lekpark varje eller varannan helg typ.

Enligt lag har socialtjänsten 4 månader på sig att göra en utredning, en sk barmavårdsutredning.

Socialtjänsten kan inte besluta kring vårdnad, boende och umgänge utan det ska fastställas i tingsrätten. Är vårdnadshavare oense i dessa frågor för familjerätten (en annan del av socialtjänsten) en sk familjerättslig utredning i vilken de kan rekommendera tingsrätten att besluta på ett visst sätt.

Barmavårdsutredningar syftar till att säkerställa att alla barn har det tillräckligt ok samt om de är i behov av något stöd från socialtjänsten. I de fall då det är riktig fara för barnet kan en barmavårdsutredning leda till ett omhändertagande enligt LVU.

Jag är socionom och arbetar med barnavårdsutredningar.

ok tack för svar. 

Så när socutredningen är klar, och de uttalar sig på något vis som endera parten inte tycker är rätt, får man gå till tingsrätten?

Precis. Familjerätten kan hjälpa till med avtal, om man är överens, men det måste fastställas i tingsrätten för att bli juridiskt bindande. Är man inte överens får man skaffa varsitt ombud och ha en vårdnadstvist i tingsrätten.

Hej, ännu mer funderingar. Nu har det hänt en del. Jag undrar verkligen hur soc resonerar och om de ev gjort något fel?  

Förälder 1 som nu haft barnen boende hos sig hela tiden enligt vad jag skrev i TS; har varit på möte hos soc. Då sa utredaren att det endast är rådgivande, att barnen skulle bo där. Så lät det INTE den dagen de ringde och sa att "du måste omedelbart få hem dina barn. De får INTE vara med den andra föräldern, de ska inte bo där och inte vara ensamma med den föräldern!" Det var liksom ord och inga visor. Denne handläggare ringde dessutom upp senare för att kolla att F1 verkligen hade fått hem alla barnen.
NU sa utredaren (inte samma person som ringde) att "nej, nej, det är endast rådgivande" 
Vidare sa de att F1 har ansvar/skyldighet att hålla undan barnen från F2 om det anses bäst för barnen, dvs om F1 anser det bäst, då soc inte vågar skriva några intyg eller liknande om att de sagt så här. De har inte kontaktat F2:s läkare, som kanske är den enda som skulle kunna uttala sig i frågan. 

F2 har själv ringt till soc och frågat om varför barnen inte kan bo där men anser att svaren är otydliga. Låter nästan som om de båda föräldrarna får lite olika besked men det kan ju bero på missförstånd då F2 som sagt är sjuk.

Vad gör man i ett sånt läge? Om F2 vill att barnen ska börja bo v.v igen eftersom det här då endast var rådgivande  (även om det lät som en order) och F1 inte tycker det, vad sker? Har F1 rätten att hålla barnen hos sig med hänvisning till vad soc sagt om den saken?  Vad händer sen, man har ju läst många trådar där folk beskriver att de blivit anklagade för att sabotera om de hållit sina barn hemma. 

F2 har träffat barnen flera ggr under den här perioden och kommer göra det sen också, så det handlar inte om att sabba umgänget eller nåt sånt, det handlar bara om boendefrågan. 

TS: Först - ta allt du hör i andra hand med en nypa salt. Det är inte alltid hela sanningen kommer fram när folk berättar vad soc har sagt.

Skillnaden mellan rådgivande och tvingande är oftast hårfin. Om inget omhändertagande, LVU, har skett är allt formellt fortfarande frivilligt. Däremot kan soc indirekt säga något som "Om du inte gör så här frivilligt  kommer vi omhänderta barnet enligt LVU" Kan ofta uppfattas som tvingande.

Vad som kommer hända är svårt att säga. Bedöms F2 som farligt eller rejält olämplig kan det bli LVU om barnen ändå får bo där.

Förhoppningsvis blir det en frivillig överrenskommelse mellan föräldrar och soc om något bra boende och umgänge för barnen. Kanske till F2 är frisk

Om föräldrarna inte komma överrens kan det bli en dom i tingsrätten om vårdnad, boende och umgänge.

Om föräldrarna skapar en lösning som soc inte bedömer är bra för barnen kan det bli tal om LVU och en dom i förvaltningsrätten.

Tack för svar Kjell, har sett dina kloka svar i många andra trådar :)

Klart man tar med en nypa salt men jag har god insyn i fallet, så mycket kan jag säga. 

Men kontentan verkar vara att för just nu finns egentligen ingenting att luta sig mot för någon av föräldrarna? Det handlar om vilka ord man väljer, från soc sida och om personerna lyssnar eller inte?

LVU har inte varit på tal. Kan det ens ske under en pågående utredning? Måste de inte bli klara med den först?

Finns det något sen tidigare av domstol eller familjerätten fastställt umgänges och boendeavtal? Vem har vårdnaden?

LVU kan alltid ske om det bedöms nödvändigt.

Just nu är väl läget hyfsat stabilt. Barnen är i en vettig miljö, en utredning pågår och förhoppningsvis kommer det fram ett förslag som är bra för barnen och kan accepteras av föräldrarna.

Finns väl inte så mycket annat att göra än och vänta.

nej det verkar så. Det är just väntan som blir svår då en förälder anser att den fått besked att agera på ett sätt och den andre föräldern anser att det kommit andra svar från soc.

De har gemensam vårdnad och det har aldrig varit uppe något kring dessa individer tidigare vare sig hos soc eller i några domstolar. 

Barnen är absolut i en mkt bra miljö men det är väl det som F2 är ängslig för, att ju längre barnen bor hos F1 (där de trivs bra), desto svårare och jobbigare blir det att ev återgå till v.v.

Men jättetack för input :)

Ett första steg borde vara att föräldrana träffar soc tillsammans för att komma överens om hur umgänget ska ske under utredningen.

F2 bör sen se till att få hjälp med sin sjukdom samt vara öppen för lösningar till F2 mår bättre.