Förvirrad och totaldeprimerad.

Hej, vi har nu försökt i 6 år att hålla ihop men jag tror att det finns en tredje person inblandad i hela den här historian.

Det har gått för långt nu även fast jag har försökt att vara en bra far och make till min familj.

Nej vi har inte vänt oss till någon parterapi.

Tack för det fina svaret chokladspad.

Ja det har varit ett bollande det här med den tredje personen i ämnet och ett stort lidande.

Hon säger nämligen till mig att felet är mitt och att det inte finns någon romans i mellan dem fast jag vet att det finns, under flera omständigheter så har jag kommit på henne medans hon chattar med honom ständigt, för mig är det svart på vitt även fast hon nekar det.

Som du säger så tror jag inte på son stor lycka hemma i Sverige fast jag känner att jag måste komma ifrån vissa saker i mitt liv bortsätt från mina barn.

Jag bor i en liten by som jag aldrig riktigt trivts i fast har bott kvar på gund av barnen, hemmet, jobbet och min snart ex fru som jag nu tror, vi jobbar också på samma arbetsplatts :( tror inte att det kommer att fungera i längden.

Jag har en bror hemma i Sverige som fixar boende och jobb där hemma som då skulle kunna hjälpa mig lite ekonomiskt för att kunna underhålla barnen så klart. Lönen som jag får här i Spanien räcker inte för att underhålla dem och inte heller en hyra på en ny lägenhet samt några privatlån som måste betalas av.

Allt är bara en stor soppa mellan alla saker som kommer att ske, både känslomässigt och det ekomiska.

Tack för alla talare som svarar.

Jag tror att jag inte kommer att må bra här som mäniska och jag är rädd för att inte kunna bidra som bra far.

Jag har självklart sagt till min fru att ta barnen med mig till Sverige men det kommer inte på frågan enligt henne.

Angående föräldrarledigeten så tror jag att jag har rätt till att ta ut det i Sverige eftersom jag är svensk medborgare.

Fram tills barnen fyllt åtta år så ska det nog gå vare sig barnen är födda i Spanien eller ej.

jag har bara fått ut 15 dagar per barn när man får 240 per barn i Sverige.

Enligt EU rätten som svensk medborgare så tror jag att jag har den rätten.

Känner mig rädd för den närmaste framtiden.

Jag skulle så gärna ta med mig mina barn som jag älskar så mycket.

Jag gör det mesta i hemmet, tar pojken på fotbollsträning och min lilla flicka på balett.

Har alltid funnits till 100% till dem medans min fru svävar runt i sin fantasi, gym och hennes kära vänner.

Mig har hon lämnat på hyllan känns det som.

Jag är den som förbereder minna småttingar till skolan gör små toffsar i håret på dottern medans mamman ligger och sover.

Hon är väldigt lat och låter mig göra det mesta.

[quote=76048522][quote-nick]Monkii skrev 2015-11-26 14:08:18 följande:[/quote-nick]Det bör finnas på försäkringskassan på webben att läsa om det[/

Ska kika på det tack!

Vi jobbar i restaurangbranschen och om vi talar om lönen så ligger den på ca 9000 i månaden.