En egen tråd för alla som avskyr ordet biomamma

Jag tycker att det känns som att "bonusmammor" vill förminska barnets mammas roll genom att sätta bio framför. Att säga biomamma är att betrakta sig själv (som "bonusmamma") som mamma till ett barn som man inte är mamma till, och att mamman inte skulle vara en fullskalig mamma. Jag tycker att min partners barns mamma har sjuka brister i sitt föräldraskap, men hon är fortfarande mamma till sitt barn. Det känns som att kvinnor som måste säga biomamma om sin "bonus" mamma typ önskar att barnet skulle vara deras eget och inte barn till de som den faktiskt är barn till. Vem vill låtsas ha ett barn som inte är sitt eget? Biomamma är ett väldigt märkligt begrepp.

Biomamma har jag ej hört utanför detta forum, men bonusmamma hör jag överallt så jag håller inte riktigt med dig där. Förstår dock att det kan vara smidigt för att tydliggöra vem som är vem när det är många personer en talar om i samma text!

Jaha, haha då förstår jag :) 

Men om "bonusmamman" (ofrivilligt eller ej) tar den rollen som du som mamma borde ha i barnets liv hela tiden men som du inte längre har pga du och pappan till barnet valt att separera? Ska pappan leva ensam för evigt för att du inte vill att någon annan ska ses som barnets extraförälder? Det är inte respektlöst att kallas för bonusmamma. Min bonus ser mig som bonusmamma i och med att bonusbarnets mamma brister totalt i sin föräldraroll genom att inte aktivt vill ha barnet i sin närhet speciellt ofta. En mamma kan vara mer än blodsband. En kontinuerlig vuxen i barnets liv som barnet känner en relation till blir en extramamma eller extrapappa. Är det bättre om ditt barn lider hemma hos sin pappa och dennes partner pga partnern skiter i barnet? Eller är det bättre att barnet mår bra, får omsorg och kärlek och därmed känner moders/faderskänslor för barnet?

Du kanske inte ser dig som en mamma till barnet, men barnet kanske ser dig som en modersfigur i och med att du är en stor del av dennes liv och blir som en förälder? Vad ska du göra åt det? Säga "nej jag är inte din bonusmamma, du ska ej se mig som det och får ej kalla mig det", eller?

Du menar att de kallas så i hemlighet eller? Usch vilken hemsk syn på bonusmammor. Alla gör väl för tusan ett fritt val. Ingen är ett andrahandsalternativ. Familjeförstörerskor är väl snarare de personer som skapar en familj och ej vidhåller den. Orka skylla på utomstående för misslyckade relationer.

För att det kanske finns andra människor som lever i hushållet som inte är barnet i fråga. Exempelvis förälderns nya partner som kanske vill skapa en fungerande vardag. Att tvingas leva med någon annans barn men bli förbjuden att skapa en situation och relation som fungerar, är oresonligt. Om man tar på sig en mammaroll för att det är det som fungerar för en själv och barnet gemensamt, så ska inte någon annan komma och säga att man inte kan göra det för att "hon minsann inte är mamma". Att skaffa ett barn till världen, separera från dennes pappa och sedan komma att domdera över vilka relationer som andra människor ska ha till ens barn, är i min värld märkligt. Vill jag ta på mig en mammaroll för barnet jag lever med, så gör jag det och du som "biomamma" ska ge blanka sjutton i vad jag gör i mitt hem.  Du har förbrukat din möjlighet att va den enda närvarande och styrande kvinnan i ditt barns liv när du separerar från pappan och har en sådan uppdelning att barnet bor på flera ställen. Kontentan av det hela är att jag tycker att alla ska få möjlighet att utforma sitt liv exakt som man vill. "Biomamma" ska inte komma och säga vad "bonusmamma" ska och inte ska göra, och "bonusmamma" ska inte lägga sig i "biomammas" liv. Rimlig uppdelning, eller?

Bryts familjen upp så är jag dessvärre ledsen att meddela att du kommer att förlora makten att bestämma detta. Det kommer finnas nya personer och relationer som är utom din kontroll och som du inte har att göra med, och hur de personerna väljer att definiera sina roller och relationer är utom din kontroll. Du får finna dig i situationen eller jobba stenhårt för att kärnfamiljen blir intakt för evigt, och det går ju inte att garantera. Eller så blir du en sådan som motarbetar ditt ex nya liv så mycket att du förstår hans liv, hans partners liv och barnets liv för att du inte accepterar faktum. Som en parentes kan jag ju säga att jag inte vet hur din familjekonstellation ser ut eller vad du varit med om så när jag säger "du" i detta sammanhang så syftar jag inte nödvändigtvis på dig.