Vad tycker ni om insemination för ensamstående kvinnor?

Ja, det är jag. Inte för att man skulle vara en sämre förälder, eller för att barnet i ALLA fall utan undantag skulle lida av det, men för att jag tror att det inte är att ge de bästa förutsättningarna för ett barn då man inte vet i vilken utsträckning det kommer att få konsekvenser. Oj, det är dokumentärer och tv-program genom åren men det jag specifikt minns är ett program med Oprah tror jag det var som handlade om barn som kommit till efter insemination. De var i övre tonåren/unga vuxna och hade haft det riktigt tufft, identitetskriser och liknande.

Struntprat? Jag tyckte London belyste den viktigaste aspekten, dvs vad är BARNENS bästa i det hela?

Självklart kan man inte ha körkort på föräldraskap, men det inte utan att man önskar det när man ser små barn växa upp under hemska förhållanden i dysfunktionella familjer..

Jag ställer mig frågan, hur skulle ett barn må utan att veta halva sin härkomst? Utan att få bekräftat nedärvda egenskaper? att inte veta vem som är far? Det handlar inte om att mamman inte är tillräcklig som förälder eller att en familj måste inkludera en man. Det handlar mer om en människas innersta önskan att förstå sig själv.

Föräldraskap är ett privilegium, inte en självklar rättighet. Och jag känner sorg med barnlösa som inget hellre vill än att ge kärlek åt ett litet barn, men ska insemination ske så anser jag att det måste vara väl förankrat att det är det bäste för ett litet barn. Och jag betvivlar att tillräckliga studier gjorts inämnet för att kunna bekräfta det. Än.

Och ja jag vet att folk nu kommer säga "det finns många dåliga familjer" etc etc. Ja det stämmer. Tyvärr. Men detta kan inte regleras, sånger den krassa sanningen ut.

Onaturligt och motbjudande. Barn skaffas ihop med en man och en kvinna.
Är någon infertil ser jag det som ett tecken att man inte ska skaffa barn.

Precis, och inom begreppet "skyldigheter" anser jag att det rymmer mer än att ge barnet villkorslös kärlek.

Men barn växer ju upp och börjar förstå saker, inte kan man ju säga att det sker i en viss ålder, spelar du dum nu, eller begriper du helt enkelt inte att det är frågor som mycket troligt kan uppstå?

Ja, då spelade du ju dum, du besvarade ju just din egen fråga.

I de exempel du räknar upp så VET barnen vem föräldern är, de VET var de kommer ifrån. Många som är adopterade har även dom dessa funderingar och frågor vilket ger dom ett tomrum inombords men skillnaden här är att de barnen redan finns till (av olika anledningar), medan man genom insemination i FÖRVÄG bestämmer den givna premissen som består av en frånvarande förälder. 
Att sedan en del föräldrar är dåliga och vägrar ta sitt ansvar är förskräckligt, men i de allra flesta fall vågar jag nog påstå att man inte bestämmer sig för att skaffa barn med inställningen om att man ska bli en shitty förälder.