Vad tycker ni om insemination för ensamstående kvinnor?

Jag tycker faktiskt inte att det är okej. Barn behöver två föräldrar, strunt samma om det är två föräldrar av samma kön eller en man och en kvinna men två föräldrar som utgångsläge är viktigt. De behöver inte ens bo tillsammans tycker jag, bara de finns där för barnet.

Växte själv upp med ensamstående mamma utan kontakt med min far, mamma träffade heller aldrig någon ny man, och det var långt ifrån idealiskt.

Spelar ingen roll om det är tillåtet i Sverige eller ej, de som vill betala för det löser det utomlands annars.

Utifrån det exempel jag känner så tycker jag inte att det verkar vara en bra ide. Men alla som är ensamma och vill ha barn kan omöjligt vara så knepiga som hon så mitt underlag är ingen bra grund för en åsikt.

Nej det är inte okej!
Ska vi följa barnkonventionen har alla barn rätten till sina föräldrar. Då ska inte kvinnor kunna välja bort det. Egoistiskt är vad det är och ingen tanke på barnets bästa.

Jag är emot det då barn har rätt till sina föräldrar men det är inte en rättighet att skaffa barn.

Har sett och läst för mycket om barn som kommit till den vägen för att jag ska kunna vara för det. Jag tror att det blir ett tomrum inom barnet och undran var man kommer ifrån kommer kanske alltid att finnas där. Även om man väljer öppen donation där man får veta fadern kommer personen ändå inte att vara i barnets liv vilket kan få konsekvenser för barnet emotionellt.

Struntprat? Jag tyckte London belyste den viktigaste aspekten, dvs vad är BARNENS bästa i det hela?

Självklart kan man inte ha körkort på föräldraskap, men det inte utan att man önskar det när man ser små barn växa upp under hemska förhållanden i dysfunktionella familjer..

Jag ställer mig frågan, hur skulle ett barn må utan att veta halva sin härkomst? Utan att få bekräftat nedärvda egenskaper? att inte veta vem som är far? Det handlar inte om att mamman inte är tillräcklig som förälder eller att en familj måste inkludera en man. Det handlar mer om en människas innersta önskan att förstå sig själv.

Föräldraskap är ett privilegium, inte en självklar rättighet. Och jag känner sorg med barnlösa som inget hellre vill än att ge kärlek åt ett litet barn, men ska insemination ske så anser jag att det måste vara väl förankrat att det är det bäste för ett litet barn. Och jag betvivlar att tillräckliga studier gjorts inämnet för att kunna bekräfta det. Än.

Och ja jag vet att folk nu kommer säga "det finns många dåliga familjer" etc etc. Ja det stämmer. Tyvärr. Men detta kan inte regleras, sånger den krassa sanningen ut.

Sinnessjukt. Att planerat från början beröva ett barn en relation med sin pappa är inget annat än vanvett. Det har ingenting med mammans förmåga att göra. Hur duktig hon än är så är hon inte pappan.

Regeringen fick väl tillbaka ett remissutlåtande som sa att det är väldigt sårbart att bara vara en förälder. Håller jag med om.

Skitförslag som bara handlar om ren och skär egoism. Och ja det finns många människor som inte borde få skaffa barn men det betyder INTE att staten ska betala för och sanktionera det.

Tycker det är fel eftersom barnet inte har någon pappa.