Du har enskild vårdnad och det innebär ett stort ansvar. Du är nämligen på egen hand ansvarig för att tillvarata barnets intressen.
Det är rätt många faktorer som måste vägas in när du fattar beslut om umgänge. Vad tror du skulle vara för barnets bästa? Om du bortser från alla andra faktorer? Hur gammalt är barnet?
Vet inte exakt vilka faktorer jag ska bortse ifrån men jag anser inte att det är för barnets bästa att träffa sin pappa nej. Dels för att barnet är rädd för honom, vilket denne uttryckt till flera personer och för att jag anser att barnet inte mår bra av att träffa honom. Barnet är nu i tonåren, så det kan delvis uttrycka sig om än inte så bra.
Tidigare aggressiva utbrott har skapat en rädsla hos barnet som är fullt befogad och delas av alla syskonen. Jag vill mest veta om jag utan att det är negativt för mig nekar att ordna umgänge. Barnet har ju rätt till sin pappa, men jag tror inte det är för barnets bästa att dom träffas. Men frågan är om det är min skyldighet att fixa med resa och allting annat som en sådan resa innebär.
Det här är jävligt svårt, brutalt jävla jobbigt också eftersom jag inte har ett skit till övers för honom, det han har gjort är oförlåtligt och jag ska stå där och kunna lösa allting för någon hjälp har vi inte sett röken av mer än då att jag fick uppkört i nyllet att barnen har rätt till en egen relation med sin pappa. Men soc är inte kända för att skydda barn alla dagar och därför vill jag veta mina skyldigheter i frågan.
Tack så mycket. Det är ett av dom bättre svar jag fått. Jag har aldrig hindrat umgänge eller kontakt. Men jag kan alltså skita i det här och koncentrera mig på saker som inte ger mig monsterångest. Tack :)