Hur klarar ni den psykiska pressen/alla känslor?

Ja du, ivf- processen är utan tvekan det mest psykiskt påfrestande jag varit med om. Jag är nu, efter sju års försök varav fem år med IVF, grvid i vecka 38.

För oss har det underlättat att inte stressa. När det har misslyckats har vi tagit paus innan nästa försök, en gång väntade vi över ett år innan nästa försök. Så klart är åldern en faktor som inverkar på hur länge man kan pausa men för mig var det nödvändigt, speciellt efter de gånger då det till en början blev en graviditet men som slutade i missfall.

En annan väldigt viktig grej är att inte glömma bort livet och relationen till sin partner i övrigt, häng inte upp allt på behandlingen. Hitta på roliga saker, lev inte i en bubbla baserat på teorier om saker som skulle kunna inverka på möjligheten att bli gravid, är du på en fest: ta ett glas vin (såvida du inte är i någon del av behandlingen då det inte är ok så att säga) utan att ha dåligt samvete för det.