Särbegåvad 8-åring

Presentera honom för lite mer avancerade tal så kanske det blir mer begripligt för honom att han måste göra en uträkning. För sin egen del helt enkelt.

Ta detta t.ex: Filip har 168 kronor i sin plånbok, och får 17 stycken 5-kronor av sin mormor. Han köper tre chipspåsar för 17 kr styck och en stoooor godispåse för 42 kr, hur mycket har han kvar?

...och få hon att ställa upp och förenkla:

steg a: 168 + (17 * 5) - (3 * 17) - 42
steg b: 168 + 85 - 51 - 42
steg c: 253 - 93

Farfallos

Äldre 10 Nov 15:26

#5

Birgitta02 skrev 2015-11-10 14:52:10 följande:

Jag var likadan. Det kunde gälla långa ekvationer på en halv A4-sida. jag visste alltid svaret på "X". Hade aldrig någonsin fel på svaret. Men fick ändå aldrig några höga betyg i matte eftersom jag inte kunde formulera hur jag kom fram till svaret. Vilket tydligen är viktigt för lärare och skolgång. Inte vet jag. Men att jag hade en stor begåvning inom matte (dvs kunde "se" svaret, betydde absolut inget alls, om jag inte kunde visa hur jag kommit fram till svaret.

Och idag är du vuxen och kan fortfarande inte se anledningen till varför uträkningen är viktig? Underligt, men jag ska berätta: För att i det vuxna livet är läraren utbytt mot en kund och...

- den som önskar svar kanske vill veta fler saker än bara slutsumman. Tänk en offert, där man vill veta priset på olika delar och inte bara en slutsumma.

- du löser en uppgift där du under uträkningen får fram en "konstant" eller annan betydelsefull siffra som du förstår att kunden är höggradigt intresserad av utöver svaret i just den aktuella frågan.

- det verkar som att det föreligger ett missförstånd någonstans (oavsett var) och för att kunna utröna var detta finns så måste uträkningen tydliggöras.

- du måste förklara för kunden eller din kollega hur uträkningen görs.

Kan säkert komma på 10 situationer till, men du fattar kanske ändå.

Farfallos

Äldre 11 Nov 10:00

#17

Birgitta02 skrev 2015-11-10 19:42:59 följande:

De uträkningar du beskriver är väldigt enkla. Inga problem där. Men att förklara en enda ekvation som 13-åring, som skall beräkna detta för hand, är inte lätt om man "bara ser svaret". Vi fick inte använda några som helst miniräknare eller kalkylatorer ens i gymnasiet. Och jag lärde mig aldrig att räkna ut dessa långa ekvationer. Jag arbetar som ekonom och har aldrig nånsin behövt lösa en ekvation i vuxen ålder :). Och verkligen inte för hand.

Nej, jag menade inte att det var svår att lösa, utan att det gjode det tydligt att det finns flera steg på vägen, och att vissa delresultat (som det samlade värdet av 5-kronorna eller de samlade utgifterna) kan vara av intresse. Barn i skolåldern (och kanske även du då) har generellt svårt att förstå varför man ska visa hur man har kommit fram till ett svar, och då kan ju uppgifter som denna öka möjligheten att förstå att det faktiskt finns ett värde i det.

Sedan vad det gäller ekvationer, så är det ju klart att vi väldigt sällan använder oss av det i verkliga livet. Ett erbjudande om 3 chipspåsar för 39 kr ställer vi ju inte upp som en skolekvation i hjärnan (3 * X = 39) för att räkna ut styckepriset, utan vi ordnar ju om det direkt till 39/3 = 13. De som skapar ekvationer är väl bara de som skapar formler tänker jag.

Farfallos

Äldre 11 Nov 12:03

#20

Birgitta02 skrev 2015-11-10 19:44:00 följande:

Du är giftig. Och missförstår fullständigt mitt inlägg.

Du skrev:

"Men fick ändå aldrig några höga betyg i matte eftersom jag inte kunde formulera hur jag kom fram till svaret. Vilket tydligen är viktigt för lärare och skolgång. Inte vet jag."

...och det var det jag svarade på, och då undrar jag vad jag missförstod i det? Du skriver ju som du skriver, och jag förklarade varför det är viktigt även utanför skolan att kunna visa hur man kommit fram ett svar.

Farfallos

Äldre 12 Nov 11:03

#29

Diddi82 skrev 2015-11-10 13:44:24 följande:

Vår son på 8 år är troligtvis särbegåvad inom mattematik.
Nu har vi stött på problem med att han envisas med att inte skriva ut sina
lösningar utan bara skriver svaret. Något som han pappa även gjorde under sin skoltid. Pappan är även han begåvad inom mattematik.

Är detta vanligt bland särbegåvade barn och hur hjälper vi honom på bästa sätt?
Han blir även frustrerad när läraren tjatar om att han ska skriva ut lösningen och hittar på en egen lösning, tex:
Pia köper en blommar för 40kr. Nu har Pia 10 kr över. Hur mycket pengar hade Pia från början?

Han ser direkt att svaret är 50 men kan inte formulera detta utan han bara vet det. När han sen tillslut ger sig och ska skriva ner lösningen väljer han att skriva 5x10= 50. Vilket bara ger korrekt svar men har ju inget med frågan att göra.

...men lösningen 5 x 10 = 50 är ju inte helt tagen ur luften. Han inser att Pia köpt blommor för 4/5 av sina pengar, och att hon har 1/5 kvar. Den femtedelen motsvarar 10 kr och av den anledningen multiplicerar han 10kr med antalet delar (5) och får svaret 50. Lösningen känns jättekonstig i det här fallet, men principen är ju vanlig i många andra uträkningar.

Särbegåvad 8-åring

INNEHÅLL