Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Saknaden..

    Har nu haft två missfall på väldigt kort tid. Jag har två otroligt fina barn som jag älskar över allt annat. Ändå är längtan efter ett till barn så stor.. Har nu fått två missfall på väldigt kort tid, första i vecka 7 och andra i vecka 12. Jag är 29år gammal fyller snart 30. Är jag för Gammal? Känner mig inte särskilt gammal, men varför stannar dom inte? Förstår ingenting.. Bara gråter. Borde jag ge upp mitt tredje efterlängtade barn lr finns det hopp än? Vet inte om jag orkar med ett missfall igen men jag vill ju så gärna... Om bara någon kunde lova att det skulle gå bra nästa gång. Var bara tvungen att skriva av mig, har svårt att visa dom i min närhet hur jag verkligen känner. Enligt dom flesta.är jag den starkaste dom träffat på, den enda dom känner som kan genomgå missfall med ett leende på läpparna.men när jag är ensam gråter jag. Jag vill så gärna men vet inte om jag orkar bli besviken igen.

  • Svar på tråden Saknaden..
  • Anonym (Ledsen)

    Tack för era svar! Känns genast lite bättre.. Anonym(j) beklagar dina missfall och önskar dig lycka till med nästa! Min sambo har varit bortrest i jobb hela veckan och tänker att det kanske är därför som det kändes så svårt, att behöva gå igenom det här alldeles ensam.. Men det var skönt att läsa era svar och jag tror jag ska ge det ett sista försök. Bara jag får med mig sambon :) Stort tack igen!! Kram

  • Anonym (Ledsen)

    Beklagar verkligen!! Förstår precis hur det känns.. :( Hade värkar jag med, aningen mildare än innan förlossning men exakt samma slags smärta. Jag kände själv att det blev bättre så fort allt kommit ut.. Jag går fortfarande o småblöder lite o väntar på att det ska sluta. Kommer definitivt ge det ett försök till!

    Sen om det blir mitt sista låter jag förbli osagt.. Jag var hemma två dagar efter missfallet från jobbet, kände att jag inte orkade med. Jag jobbar som personlig assistent och kan inte gärna gå omkring o snyfta under arbetstid. Hoppas du känner dig bättre snart! Själv var jag helt förkrossad bara för en vecka sedan men känner mig redan helt ok faktiskt. På't igen! :) Har precis som du två friska barn sen tidigare och klarade vi av det då ska det väl gå igen! Håller tummarna för er att ni får er trea inom en snar framtid! Vad jag tror hjälpte mig lite var att fokusera lite extra mycket på mina busfrön hemma, o kanske acceptera det faktum att det inte alltid blir som man tänkt sig, får vi ingen mer så är vi nog en riktigt mysig liten familj iaf! <3 Det betyder dock inte att jag gett upp, skam den som ger sig! Kram!!

  • Anonym (Ledsen)

    Var absolut inte menat o låta som att man inte får vara ledsen!! Det får man absolut! det bör man nog, få sörja klart innan man kan må bättre.. Hoppas för dun skull att det känns bättre snart men du ska inte känna nån stress pga andras åsikter. Det tar den tid det tar och vi är alla så olika. Jag grät massor över det barn jag borde ha fått träffa men aldrig fick. Embryo, foster lr barn är bara ord. Det var ett litet liv som ni skapade men unte fick behålla. Jag tror att det sista kom ut i Torsdags och sen dess har jag blödit men bara blod. (typ mens) jag kommer inte vänta in mån nästa mens innan jag försöker igen utan jag tänker köra så fort jag slutat blöda helt. Vad jag förstått så blir man inte gravid om kroppen inte är redo och det finns inga studier som bevisat att risken för missfall skulle öka för att du blir gravid fort igen så kör på när du känner dig redo! Ska själv på återbesök nästa fredag, skulle ha varit där idag men vart ombokad i sista minut. Lycka till! Och kom ihåg att man FÅR vara ledsen! Bry dig inte om vad nån annan säger..

Svar på tråden Saknaden..