BF juli 2016

Alltså någon annan som har problem med att boka tid för RUL?? Jag ringer varje dag men alla samtalstider är slut hela tiden! Blir galen!

Går in i vecka 15 idag, woop woop! Mådde bra i ett par dagar men sen kom trötthet och illamående igen, så jag känner mig lite trött på hela skiten faktiskt. Men det känns som en bra graviditet i det avseendet att barnet växer och så ... Känner hur livmodern blivit större, speciellt om jag råkar lägga mig lite på mage. Inte jätte skönt, men kul å känna skillnad :P har för övrigt lyckats boka RUL nu! Så i början av februari får vi se vem det är där inne!!

Någon som känt det kända "fladdret" i magen än? Jag tycker mig kunna känna barnet ibland, men det känns mycket mer likt som det gör senare i graviditeten - att det spänner, som att den sträcker på sig typ. Så jag vet inte om jag inbillar mig!

Känns som att jag är olyckan själv, men en tid tillbaka så har jag vart mer kissnödig än vanligt. Vilket jag inte tycker är så konstigt! Men nu idag så känner jag mer att det trycker på blåsan konstant när jag står upp, känns mycket bättre när jag sitter och lite när jag ligger ned ... Och nu i samband med detta så drar det i ena ljumsken också.

Det där trycket mot blåsan känns obehagligt, och lättar inte när jag går och kissar utan bara när jag sitter ned. Någon som vet vad det kan vara? Foglossning är första tanken, men då har man väl mer ont och som inte visar sig starkast genom ett tryck nedåt på livmoder och blåsa??

Jag är i vecka 16 och jag är också jätte trött fortfarande, trots att min app hånade mig redan för en vecka sedan att "nu börjar du få tillbaka energin igen", Hahaha! Jag sover ett par timmar innan lunch varje dag, då är jag så trött att jag stupar i säng. Jag har järnbrist men äter tabletter, men jag sover ganska dåligt också. Drömmer mycket intensiva drömmar och spänner väl mig säkert när jag blir kissnödig under natten eller ngt. Men även efter en god natts sömn har jag somnat innan lunch :P

Jag joinar gärna imorgon eller iaf innan veckan är slut :) vi ska på RUL idag så jag har inte vilja gå all in med grupper å sånt ännu.

För övrigt så är jag ganska så nervös över RUL idag! Kommer på mig själv hela tiden att tänka på de värsta som kan hända ... Bläää! Håll tummarna!

Nu har vi vart på RUL!! Så sjukt fantastiskt! En hel och frisk liten pojke låg där inne och rörde sig för fullt :) allt känns helt plötsligt så lätt!

Tredje, men det första visade inget å det andra var väldigt tidigt. Ja jag skickar PM under dagen!

Jag tycker också det är supersvårt! Min första föddes nästan på vintern, så jag har känt mig helt novis på klädfronten denna gång!! Dom ska ju ha svårt att hålla kroppstemperaturen och behöva ha sån där bebismössa, fast det är sommar tom. Och hur länge måste dom ha det? Vart går gränsen för att dom behöver ha på sig långärmad eller tjockare kläder? Och hur ska dom sova, ska dom ha pyjamas men inget täcke? Känner mig helt lost!

Det enda jag lyckats läsa mig till är att man ska köpa bomullskläder, för dom andas bäst!

Usch! Var så länge sen jag skrev här nu, men jag följer det alla läser dagligen :P

Känns som att det sa pang i vecka 20 - så var man stor å rund! Känner bebisen röra sig varje dag nu, det känns lyxigt när det förut kunde gå någon dag emellan sparkarna. Börjar äntligen känna att jag orkar göra saker fysiskt, så jag försöker samla på mig lite hushållspoäng innan jag blir för tung å sambon får ta över igen! Haha!

Någon annan som upplever att hungern ökat runt vecka 20?? Helt plötslig så är jag så hungrig! Försöker att inte äta mer än vad man ska, men jag har ätit två lunch varje dag ... Men mindre middag iof. Är så hungrig vid fyra så jag blir helt utmattad, och mellanmål mättar inte.

En vanlig dag äter jag:
07:00 ett glas juice och massa vatten
08:00 2-3 smörgåsar med ost och ett stort glas vatten
12:00 lunch, en normalstor portion och ett stort glas vatten
16:00 en andra lunch, också en normalstor portion
19:40 middag, lite mindre än en normalstor portion

Mellan alla mål så dricker jag mycket vatten och det åker även ned någon frukt eller extra smörgås per dag. Jag brukar inte bry mig om min vikt för jag äter väldigt bra mat och ligger alltid på ungefär samma vikt, men nu går jag ju upp hela tiden och det är svårt att avgöra om det är en hälsosam stigning IOM graviditeten!

Hej allihopa! Hur går det för alla? Är allt superlätt och som en dans eller ond rygg å skit :P

Tänkte kolla hur ni andra har det med sammandragningar? Hur ofta får ni dom och hur jobbiga upplever ni att dom är? (Alltså om de gör ont, om ni behöver andas igenom dom eller om ni kanske bara märker av dom men inte stör något)

Kom precis hem från mitt samtal om kejsarsnitt på sjukhuset ... Känns så sjukt absurt! Jag har läst på en massa innan och visste innan att dom kan vara jävligt hårda, men det var ju bara löjligt!!! Jag tog upp med min barnmorska tidigt att jag ville diskutera ett eventuellt KS då min första förlossning var jobbig samt att jag då bröt svanskotan och att jag är orolig att det kanske kommer göra ont när bebisen trycker på den igen och eventuellt bryter den igen också. Men mötet på sjukhuset var värsta jävla skämtet! Jag vet knappt hur jag ska smälta det ...

Jag läste på om alla för- och nackdelar innan och tog med mig min sambo som stöd. När vi blir uppropade av barnmorskan så rör hon inte en min i ansiktet. Hon säger att hon vill inte ta i hand för hon vill inte ha svininfluensan. Vi sätter oss ned och hon upprepar det min barnmorska skrivit och ber mig berätta. Hon påpekar också att hon har inte tillgång till min förlossningsjournal då den inte hunnit komma fram ännu. Hon undrar varför jag inte sökt hjälp och jag säger att jag tog upp det men fick svaret att man inte gör något åt en bruten svanskota. Sen säger hon att jag kan få sjukgymnastik och om jag vill så kan hon undersöka mig för att se om svanskotan är böjd vilket skulle innebära en högre risk för att få samma skada igen. MEN jag får inget KS. Alltså det var ingen diskussion ens, hon hade redan bestämt sig innan. Jag blir irriterad över att hon tagit beslutet utan att vi pratat något, jag frågar varför och hon säger att dom beviljar inte KS hur som helst då riskerna är så pass höga. Jag vill diskutera detta. Jag frågar vilka risker är högre än de jag upplevde vid min första förlossning. Hon svarar att infektionsrisken är hela 4% vid KS, man kan tom vara tvungen att opereras om. På Socialstyrelsens informationsblad så står det att infektioner kan uppstå men åtgärdas oftast lätt genom en antibiotikakur. Sen tog det stopp för henne, hon argumenterade inte ens. Antagligen för att hon kände att hon inte behövde för att hon tagit beslutet ändå. Det var så sjukt jävla frustrerande!!!

Det skedde ingen som helst antydan till samtal. Ingen information utbyttes. Jag fattar inte ens varför jag skulle komma dit helt ärligt! Jag påpekade att ja men jag vill göra undersökningen hon erbjudit, och frågar om det visar sig att jag har en förhöjd risk till förlossningsskada så kanske jag kan få något samtal till och åtminstone övervägas få ett KS. Hennes svar var nej. MEN jag kan få hjälp med rehabilitering efteråt jag fått skadan sa hon .... Men varför ska jag ens göra undersökningen om jag inte får någon hjälp frågar jag!? Hennes svar var att jo jag kan få hjälp att förbereda mig på det. Att förbereda mig på att bryta svanskotan. Hör ni hur jävla sjukt det låter????

Sorry för långt inlägg ... Jag är så jävla uppe i varv! Jag var beredd på motstånd och att antagligen få fler samtal inbokade då det är ett stort beslut att ta. Men jag var inte beredd på det här. Så sjukt känslokall människa för övrigt. Usch! Jag mår så fruktansvärt dåligt för dom som lider av svår förlossningsrädsla och får möta den kvinnan!!!