Anonym (-lool-)

Äldre 5 Nov 17:45

115 svar

Tror inte på att han inte har nå känslor

Vad man känner och vad man vill kan ju vara två helt olika saker. Jag tror absolut att han har starka känslor för dig, men han vill inte ha ett förhållande. Du borde dra dig ur förhållandet, av självrespekt, och för att du ser en annan möjlig framtid än han gör. En framtid som du delar med någon som är i samma fas, som vill satsa på ett förhållande och skaffa barn med dig. Det kommer du inte att få så länge han har dina känslor.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 08:34

#44

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 08:17:20 följande:

Så skrev han att jag inte orka skriva mer och "...träffas på tisdag och prata OM vi ska avsluta.. men vi tar de då". Jag svarade vara okej, men att jag tyckte allt kändes jobbigt att ha de såhär. Efter nån timme svarade han "nu glömmer vi det här och hörs senare i veckan". Men va?? Vadå OM?! Det fatta jag ingenting om! Vi va ju överens om avslut. Vet att de är dumt men de sätter ju hopp för mig att han kanske funderar på att ändra sig..

Det är inte känslorna som är problemet utan hans inställning. Det är så typiskt han, att komma på en sak och så håller han envist de. Han gick in med den inställningen att de inte kommer bli nå seriöst med oss, då intalar han sig de och håller de.. Det är ju så korkat men kan inte låta bli att hoppas att han tänker om. Jag ser inte fram emot imorgon, hatar att va ledsen framför nån annan men kommer inte kunna hålla mig..

Du borde verkligen dra dig ur detta, både för din egen och hans skull... Klart han tvekar om att släppa taget om dig så länge som han får ha härlig samvaro med en fräsch 25-åring som bekräftar honom massor... men jag tror att du underskattar åldersskillnaden mellan er. Och att du inte har egen erfarenhet av att vara småbarnsförälder, vilket ju är det största problemet. Du har det framför dig, och om du verkligen älskar honom tvingar du honom inte att gå igenom det igen. Man MÅSTE respektera att den viljan saknas. Du har ingen aning om vad barn kan göra för ett förhållande, kanske var det precis det som knäckte honom och exet.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 09:46

#48

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 09:01:58 följande:

Jag vet att jag gör de, vet att de går åt helvete

Fast det är bara det här förhållandet som går åt helvete, och det har du vetat länge. Acceptera det nu, och gå vidare, så kan du öppna dig för andra möjligheter, någonting nytt med någon annan.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 11:15

#51

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 11:06:37 följande:

Visst förstår jag att han tycker de är jobbigt, men han förstår varför jag tycker att det är jobbigt och jag blir som jag blir då, han vet hur jag är.

Igår uppfatta han mig som tjatig ja, vilket jag var och jobbig med. Men han har kunnat släppa mig lika lite som jag kan släppa han. Han har aldrig sagt att han vill sluta träffas, de kom upp igår att han tycker att de nog är bäst att avsluta. Det är hans vilja om att träffas imorgon och prata om vi ska avsluta de. Fattar inte de där OM, eller att vi ska glömma "det här" och träffas i veckan. Förvirrande.. Men de va väl bara dåliga formuleringar från han.

De är klart att jag förstår att de blir jobbigt för han, jag tycker att de är extremt jobbigt och de påverkar ju han med för jag är dålig på att hålla de för mig själv.. Jag försöker bli bättre, men grubblar mycket.

Skriver han OM med versaler, som du gör? För "prata om" något betyder inte nödvändigtvis "prata OM utifall att vi verkligen ska sluta träffas, eller om utifall att det blir en fortsättning". Han kanske bara vill prata om ett avslut.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 11:27

#53

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 11:22:42 följande:

"så får vi prata om vi ska göra avslut" skrev han, inga versaler nej. Jag tycker inte att de låter som att de är hugget i sten att de blir ett avslut, men han kan ju som sagt ha formulerat sig illa

Ja, det är illa formulerat, och otydligt. Men som sagt, du vet ju egentligen vad han vill och inte vill, i ett längre perspektiv.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 11:37

#57

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 11:31:29 följande:

Tack, inte bara jag som tycker de. Så skrev han efter "nu glömmer vi det hör och hörs till veckan", det är också snurrigt om jag får säga så. Jo jag vet väl de..

Jag menade inte att ge dig mer hopp, med att bekräfta att det är otydligt. Han är väl konflikträdd. Det kan också bidra till att han har svårt att avsluta som han verkligen vill, för att du inte låter honom göra det på ett enkelt sätt.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 11:54

#60

Anonym (Utnyttjad) skrev 2015-11-09 11:52:20 följande:

Men varför kommunicera via SMS??? Öppnar ju för hur mycket tolkningar som helst. Väx upp, prata med varandra. Oerhört fegt beteende.

Förbered dig på att han säkert kommer vara väldigt luddig i vad han vill och hur ni ska gå vidare, och du verkar ju vilja läsa in och tolka saker på ditt eget sätt vilket gör att jag tror du efter ert samtal kommer känna dig hoppfull, men i realiteten kommer ingenting att ändras. Som jag tolkar det så
1. nej han vill inte ha fler barn
2. han är inte redo att ge sig in i ett nytt förhållande
3. han kommer säga precis det som behövs för att du ska stanna kvar, han kommer ge dig ett litet halmstrå som du kommer hugga men ingenting kommer sedan i verkligheten förändras.

Så lägg inte det här beslutet hos honom. Tänk igenom ordentligt vad DU vill och vad som är viktigt för DIG. Om han inte vill ge dig det eller besked kring hur han ställer sig till dina behov så gå vidare. Han är inte den sista mannen på jorden vet du.

Riktigt bra analys och råd, lyssna på denna, ts!!

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 13:44

#68

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 13:26:15 följande:

Jag tycker att allt känns väldigt jobbigt, också jobbigt att träffas imorgon om de bara är för att dumpa mig. Men det är ju bättre att prata, verkligen prata ut och sen gå vidare.

Jag försöker stå emot med all kraft att skriva till han nu, inget blir väl bättre av de (därför skriver jag här istället) Jag skulle vilja säga att jag tycker att han aldrig har gett mig en rättvis chans med att gå in med sin inställning från början, vi har inte fått en ärlig chans. Så vill jag fråga om det när "om"et, även om de säkert inte är nåt så hakar jag upp mig på de. Men allt kan väl vänta tills imorgon. Va ska jag göra?

Jag kan inte sluta hoppas, även fast jag vet hur jävla korkat de är. Vi har haft de hur bra som helst, precis som ett förhållande, så känns så tråkigt att de ska bli såhär. Efter 1 år blir det väldigt konstigt, för mig är det helt knäppt att inte se han i framtiden. Jag vet att jag kommer gå vidare, det finns andra. Men som sagt är de bara knäppt

Vad menar du, gett dig en rättvis och ärlig chans? Han trodde kanske att ni var mer överens än vad ni var, om vilken typ av förhållande ni hade. Han vill ju inte bilda någon ny familj, det mest ärliga han kan göra då är att släppa taget om dig. Men då måste också du göra detsamma, hur ledsen du än är och hur jobbigt det än känns.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 14:10

#72

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 14:01:28 följande:

Jag menar väl att om man går in i nåt med den inställningen han gjorde så är det inte konstigt att man inte ser en framtid. Orättvist för jag hade ingen chans då, man kan inte vara negativ till en framtid, man måste ju våga tänka sig en framtid för att de ska bli nåt.

Jag berättade för han redan i våras att jag började få känslor. Vi hade efter det ingen kontakt på 1-2 månader. Då kom han tillbaka. Jag skällde ut han för hans beteende, va klar och tydlig över att jag inte ville ha en kk. Sen hade vi en perfekt sommar, ett förhållande där vi t.om gjorde saker med barnen. Det har varit upp och ner, jag har alltid varit så tydlig med vad jag känner och vill. Han har då sagt att han inte vill ha nå seriöst, men samtidigt har han sänt alla mixade signaler. Hur vi umgås, med barnen, allt. När man har känslor spelar de ju ingen roll va nån säger om hela beteendet säger en annan sak, det man vill ha..

Han har kanske varit oärlig med dig, som har låtit dig tro (?) att det finns hopp om en framtid när han har känt till dina känslor, men att han skulle vara skyldig dig en ärlig chans till en framtid tillsammans, det håller jag inte med om.

Han är vad, 38? Om jag hade varit singel vid 38 och hade barn varannan vecka, det hade inte funnits på kartan att jag hade övervägt att börja på en ny kula med någon som ville ha egna barn i framtiden, för att gå igenom småbarnsåren igen. Aldrig i helvete, där har min dörr stängts. Påklädningar, frukostbråk, bråk i hallen, lämning, hämtning, magsjukor, förkylningar, förhandlingar - ingenting kunde få mig att vilja göra om det, ingenting. Jag tror som sagt att du underskattar både åldersskillnaden mellan er och kraften i viljan att aldrig aldrig aldrig mer gå igenom det.

Däremot hade jag gärna tackat ja till lite kravlöst sex och närhet från en person som är villig att ha ett kk-förhållande med mig. Kommer det varma känslor på det, inga problem. Är det någon som trivs med barnen, ännu bättre. Men där går gränsen.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 14:24

#75

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 14:21:25 följande:

Nej skyldig mig är han väl inte. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag menar med det..

Jag förstår självklart att man känner så. Men man umgås inte som vi har gjort, inte när man vet att den andra har känslor och vill ha barn. Jag tror att han har känslor med, men att de är säkert som du säger med att börja om på ny kula. Jag skulle vilja prata och komma fram till nån lösning, men är ju ganska omöjligt..

Problemet är att du bedömer hans beteende efter dina egna normer, från din egen förståelsehorisont. Jag tror inte att ni kommer att komma fram till någon lösning som är tillfredsställande för dig, tyvärr.

Anonym (-lool-)

Äldre 9 Nov 15:21

#85

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-09 15:16:57 följande:

Ja de tror jag också att jag gör. Vad exakt tjänar jag på att spela cool?

Jag ser inte att du tjänar nåt speciellt på att spela cool, men du bevarar mer av din egen värdighet.

Anonym (-lool-)

Äldre 10 Nov 20:22

#103

Hur har det gått, ts?

Anonym (-lool-)

Äldre 11 Nov 16:43

#109

Anonym (förtvivlad) skrev 2015-11-11 03:53:06 följande:

Inte så bra, ingen som blir förvånad va? Vi gick en promenad, prata massa men inte om de vi skulle prata om fast de kändes att det hängde i luften. Efter handla vi mat och åkte hem till mig. Han började prata men jag kände direkt att tårarna kom så jag fega ur och typ "skämta"/krama bort de.. Inte bra..

Jag känner iallafall att jag inte vill fortsätta som vi har gjort, som de blir att göra nu. Jag vill inte. Skickade nyss iväg ett sms, bad om ursäkt att jag är dålig på att prata, att jag känner att vi behöver göra de, gärna ikväll om han har tid.

Men vad sa han då, när du började skämta bort det för att slippa gråta? Exakt vad är det du känner behov av att prata om, är det något du vill säga, något du vill fråga, eller något du vill höra från honom? För jag tänker att ni är väl ändå ganska överens om att avsluta, varför inte bara ta det på telefon.

Tror inte på att han inte har nå känslor

INNEHÅLL