Vad ska jag säga till min närstående som vill dö?

Ett tips. Jag vet inte om det funkar på din syster, det beror väl lite på hur mycket ork hon har..

Om man mår psykiskt dåligt kan det vara bra med en hobby som inte kräver så mycket. Att så fröer och se hur de olika plantorna växer upp är mycket rogivande och spännande. Akvarie med fiskar är också väldigt rogivande. Lite jobb med att starta upp är det ju men hon har ju en snäll och omtänksam syster : ). klassisk pianomusik är också bra när man inte mår så bra i själen. Chopin, speciellt hans nocturnes.

Min syster är svårt sjuk även fysiskt och därför är hennes ork mycket begränsad. 

Dina råd är riktigt bra! Ni är så snälla och hjälpsamma att jag vill visa denna tråd för min syster. 

Era fina ord värmer i hjärtat. 

Hänger hennes mående ihop med att hon är sjuk fysiskt? Vad kan/ klarar/ tycker hon om att göra?

Hej det är jag som är ts syster.Jag vet inte vad jag ska ta mig till.inga mediciner hjälper.inte ens benso.Jag håller på gråter ihjäl. Mina självmordstankar blir starkare för varje dag som går.mitt outhärdliga lidande går inte ens att beskriva med ord. vet into vad jag ska ta mig till..orkar inte med något.ligger i min säng hela dagarna och gråter ihjäl mig.kan inte ens sluta gråta nu när jag skriver detta. frustrationen att inga mediciner har hjälpt gör ökar min ångest och depression ännu mer!!! någon här som har erfarenhet av mao hämmare?

Jag har mått väldigt väldigt dåligt periodvis och det som verkligen hjälpt är när vänner sagt korta repeterade saker som; du känner det inte nu, men det kommer att komma fina dagar...Du är stark...Jag älskar dig... Och distrahera med enkla saker som lättar upp för stunden. Umgås kring enkla grejer typ film, baka och andra saker som inte kräver prestation men distraherar.

Låter som att hen redan har kontakt med sjukvården. Annars hade jag såklart gett rådet att söka professionell hjälp. Lycka till.

Det du ts syster varit med om är säkert väldigt tragiskt. Jag tror medicin kan dämpa sorgen men jag tror du ska tillåta dig sörja. Tänk så här att i framtiden kommer du att behövas för andra som är i din situation. En tillgiven katt kan vara en tröst. Livet är inte alltid mörkt, efter några år har det säkert ljusnat igen för sällan är något oföränderligt. Stor kram från en mor som nästan förlorat hela sin familj.

Det låter som att du mår väldigt dåligt just nu. Hur länge har den här perioden pågått? Har du haft kontakt med din läkare senaste tiden och när började du medicinera?

Jag började med ny medicin för en månad sedan och mådde fruktansvärt. Grät, då menar jag grät av djup, riktigt bedövande olycka. Jag hade även stark instinkt till självmord. Försöker ta en dag i taget. Har haft liknande perioder förut och vet att det nån gång kommer bättre dagar. Är det nytt för dig att ha just den här typen av känslor eller har du haft så förut?

Förlåt för mitt långa svar. Vill så gärna hjälpa dig. Vet hur det är att vara känslomässigt på botten. Kram

Kommer aldrig att glömma när jag var påväg ur min djupa depression. Helt plötsligt kunde jag se att saker var vackra. En blomma på våren var underbart fascinerande. Jag skaffade även hund. Min hund har räddat mitt liv, på riktigt. Men det hade jag inte kunnat göra om jag inte haft ett bra skyddsnät i form av familj och vänner såklart.

Det första halvåret gick jag nog och bar på hunden konstant. Att kramas med en levande varelse som älskar en villkorslöst är en mirakelmetod. Jag tittade mycket på teveserier som inte var för svåra. Läste veckotidningar som nån ovan nämnde. När man är riktigt sjuk finns ingen koncentrationsförmåga så det måste vara lättillgängliga saker. Glättigt, gulligt. Skaffa Netflix, köp hem vackra blommor och lösgodis och mys ikapp på soffan är mitt råd. Få henne att duscha och överraska under tiden med att bädda rent med väldoftande nya sängkläder. Ge henne manikyr. Gå ut på en promenad. Jag tror att det är viktigt att bara vara och inte hela tiden värdera måendet.

Ni får jättemånga bra tips här. Min terapeut (som jag kände var världens bästa) sa att 30 minuter utomhus varje dag i dagsljus var bra. Så jag gick ut, fast jag inte hade någon lust alls. Tänkte att det var min skyldighet mot mina närstående att iaf försöka allt som ev skulle kunna hjälpa. 

Ett djur är heller inte dumt, kanske kan ni låna av någon ett tag? När man är deprimerad är man oftast egoistisk, det ingår i sjukdomen. Att tvingas tänka på någon annan såsom ett djur kan vara bra. 

Och så kämpa med tron på att det blir bättre, för det blir det, man vet bara inte när. 

Jag gjorde mindfulness-övningar som jag fick som ljudfil av terapeuten (går säkert att leta upp på nätet.) av typen kroppsscanning. Det hjälper mot ångest. 

Sedan tror jag som sagt massor på det "frisk" säger, glättiga lättillgänglig förströelse i form av enkla tv-serier och veckotidningar. Koncentrationen brukar vara usel när man mår dåligt, så det räcker med en stund i taget.

Läste en intressant studie för någon månad sedan om svårt deprimerade som blev hjälpta på kort tid genom att man bröt dygnsrytmen. Kanske något man kan forska i?

Han kan inte svara på varför hon känner denna ständiga ångest och depression hela tiden. Hon har tyvärr inga hobbyn. Hon gläds inte åt någonting. Jag försöker uppmuntra henne, men hennes mående hindrar henne.