Pappan tvinga vår 11-åring att träffa hans nya tjej.

Men om dottern säger till mamma och pappa att hon inte vill träffa pappas nya än och pappan rent ut sagt verkar skita i det så ska mamman skita i att hennes dotter mår dåligt? Det låter ju helt vansinnigt. Ska dottern vägra träffa pappa också då? Eller ska hon åka och må dåligt hos pappa hur ofta det nu är? 

Men det gäller ju även för pappan att förstå! Och att introducera den nya kärleken efter bara ett par månader och inte ha nån som helst förståelse för dotterns känslor är ju galet!

Min pappa introducerade sin (blivande) fru för mig genom en skidresa. Jag hade knappt vetat om att han träffade någon (han bodde utomlands vid tillfället men vi pratade i telefon och skrev brev. Vi kan väl säga att det inte blev någon jättehit. Någon månad senare blev hon gravid, på sommaren gifte de sig och på hösten, mindre än ett år efter att jag träffat henne första gången kom mitt halvsyskon. Jag var ett par år äldre än TS dotter.

Under de efterföljande åren, innan de flyttade till hennes hemland, var min och pappas relation inte den bästa kan vi väl säga. Istället för att vara där varannan helg sågs vi ibland men inte alls med samma regelbundenhet som innan han flyttade utomlands. Jag och hans fru gick inte helt ihop. Det dröjde ungefär 18 år innan hon och jag fick en vettig relation, allt pga hur PAPPA hade hanterat det hela. 

Nu är de skilda men hon och jag mailar varandra lite då och då. Min och pappas relation har väl egentligen aldrig återhämtat sig helt och hållet även om jag älskar honom. 

Så, att tvinga ett barn att träffa sin andre förälders nya tidigt, i synnerhet om barnet inte vill, kan slå helt åt helsike fel i relationen både mellan den nya och barnet och barnet och föräldern. Jag vet eftersom jag har levt genom det.

Det handlar om att vara lyhörd. Och ja, många gånger går det bra, eller ok iaf. Och andra gånger så kan det skada relationen mellan barn och förälder pga att man inte känner sig respekterad och hörd.

Och att introducera någon man dejtat ett par månader är (min åsikt) helt galet! Visst, man har aldrig en aning om något håller, men definitivt inte efter bara ett par månader.

Har dottern sagt att hon aldrig vill träffa pappas nya eller är det (som jag uppfattat det) bara det att hon inte vill träffa pappas nya just nu och inte vill ha med den nya och hennes barn på sin och pappas resa? För det är ju en enorm skillnad!

Om det är att hon aldrig vill träffa pappas nya så måste även du hjälpa till så att hon gör det ändå och bildar en egen uppfattning och relation till denna. Om det bara är att hon inte vill just nu men senare, ja då håller jag fast vid att pappan ska lugna ner sig och vänta lite med introducerandet av den nya. Och eftersom detta är pappans tredje relation, där dottern vetat om de andra men inte träffat dem, så kan jag förstå att hon vill vänta och se om denna människa kommer vara kvar i pappans liv. 

Till er som frågar om tidsgräns. Ja, ett halvår eller så är väl en hyfsad tid att ha haft en relation innan man börjar introducera den nya för barnen? Två månader tycker jag personligen är alldeles för kort tid.

Att dra in Lisa Holm och det som hände henne i detta är förbaskat osmakligt!

Jo, jag tycker det är förbannat osmakligt att dra in ett pågående, jävligt tragiskt rättsfall som absolut inte har något som helst med det hela att göra. 

Nej, man lämnar inte ett barn i den situationen men det har inte heller något med de tragiska omständigheter som ledde till Lisas död heller att göra eftersom hon var på väg hem från jobbet. 

Jag har varit på din sida hela tiden med att din dotters pappa borde ta det lite lugnare med att introducera sin nya. Men med att dra in ett otroligt olyckligt öde har du förbrukat mina sympatier. 

Hoppas det löser sig mellan din dotter och hennes pappa. Han verkar behövas som en motvikt.

Från trådstarten:

"De åker iväg på höstlovet 5 dagar, kom hem och hon var förtvivlad över att pappan sagt att hon ska träffa hans nya och att hon med sina två barn följer med på deras skidresa."

Deras = dotterns och pappans. Dottern får reda på detta på höstlovet, resan bör ju vara bokad sedan länge.

Många gånger när vi har bokat stuga så finns det bäddar för fler än 2 personer så det är väl inte så konstigt att det sent kunnat bestämmas att fler ska åka med utan att det varit bestämt vid bokningen. 

Nej, jag förstår att du inte förstår det. Men du är ju också en person som mer eller mindre struntar i din partners barn (min uppfattning av vad du skrivit i flertalet trådar) och vad de tycker och tänker.