Jag vaknade med en (nästan) migrän liknande huvudvärk som satt sog i bakhuvudet. Första ggn under denna graviditet som jag tar en Alvedon. Hjälpte dock inte mot det, men det tog bort värken på svanken/ländryggen. Har någon annan av er haft liknande huvudvärk?
Utöver det så är det en så stor skillnad på denna graviditet och min förra. Min förra hade jag som sagt allt som gick att ha. Spydde igenom hela den graviditeten t.om
Nu har jag knappt ens ömma bröst. Värker lite från och till på mage och rygg. Men inget mer. Det är nog största orsaken till att jag inte lyckas glädjas helt.
Jag har molvärk fram och baktill, som ett bälte nästan. Ibland är smärtan hög och ibland så låg att jag glömmer bort den. Utöver det, knappt något. Inga ömma bröst, illamående har jag kännt två tre ggr och trött är jag inte.
Missförstå mig rätt. Spydde igenom alla deyga 37 veckor förra ggn. Minns att jag var sjukskriven från vecka 14 då jag kunde spy upp till 10-15 ggr på en dag. Det kan jag leva utan. Men att inte känna något alls (utöver molvärken) är inte heller kul. Alls. Stressen man går runt och bär på i bakhuvudet :(
Sååå olik min graviditet med min son som det går iaf. Imorgon har jag dock mitt tidiga ultraljud som sagt. Keep your fingers crossed!
Vi kommer som sagt berätta till Jul. Går allt som vi verkligen hoppas på imorgon, ska vi försöka få till ett KUB så tätt intill julen som möjligt. Så vi delvis kan slå in ultraljudsbilden <3
Så var det för mig med under första graviditeten, ännu värre nu. Min BM sa att det är tarmar som svällt och något om några specifika hormoner. Vilket även är en orsak till att många blir gasiga och får trögare mage.
Är era svullna hela tiden? Kvällarna är värst på mig, även under första graviditeten. Vilket känns skönt då jag vill hålla det "hemligt" så länge som möjligt. Dock svårt att dölja när jag har kvällspass. Trots överdrivet stora tröjor :/
Insåg igår kväll att ultraljudet infaller på min sons 5 års dag. Alltså idag. Idag är en underbar dag, oavsett.
För att, för 5 år sedan idag, fick jag uppleva den mäktigaste erfarenheten någonsin (förlossningen), för att sedan få uppleva och träffa den största och finaste kärleken i mitt liv (när de la min son på mitt bröst).
Ja, idag är en underbar dag. Oavsett vad.
Sasaj;
Det gick väl så gott som det kunde här med. Hon kände på livmodern, livmodertappen först och allt var som det skulle enligt beräkningarna. Även när hon gjorde ultraljudet. Hon sa att graviditeten ser och rullar precis som den ska, och bokade en ny tid till mig om 2 veckor.
Hon räknade dock med att jag är i vecka 5-6 någonstans just nu, men kunde inte vara säker ännu.
Hur känner och tänker du efter det?
Jag mår lite bättre, lite lugnare. Men vågar fortf inte glädjas helt. Har alltid varit den som tänker "never get your hope up until it's legit". Typ.
Min sambo följde med för övrigt, kom även på honom idag. Stirrandes, med blicken på min mage, med ett stort leende.
Förresten, har läst att många här har känt er väldigt frusna och helt plötsligt varma. Jag är frusen, extremt frusen. Överdrivet enligt min sambo. Jag somnar med två täcken plus filtar. Kan vakna svettig men fortf iskall (frusen). Känns som rena rama vintern ute. Har lager på lager redan :(
När fick du tid igen Sasaj? Jag ska dit den 18/11.
Det är samma här. Min sambo är min klippa just nu. Längtar så till de första 12 (13) veckorna är över.
Jag tycker mig minnas att min förra graviditet nästan snabbspolade fram. Tills jag kom till V.28-30 Då var det som att varje dygn var oändligt. Tiden stannade upp.
Men nu, nu känns det så redan nu. Kan nog bero på att jag inte var orolig alls och hade fullt upp med att spy konstant med min förra graviditet :/
Av någon anledning lyckas jag inte "citera", så jag kör på att tilltala med era screen names :)
Y o L o;
Som du säger, varje timma var jobbig. Man fick härda ut. Som tur var så hade jag ett datum. Eftersom att jag spydde så mycket och var inlagd ca 1 ggn i veckan hade det satts ett datum för igångsättning. Tror dock min son hörde det och ville bestämma vem som bestämmer. Så han kom ut två veckor innan BF (1 vecka innan satt datum för igångsättning).
Sasaj;
Min mamma samt BM har sagt liknande.
Bägge sa att med tanke på att min kropp redan varit gravid förr, så vet den vad den ska göra.
Till skillnad mot en annan kvinnas kropp i samma ålder som aldrig varit gravid.
Dock är det inte det som oroar mig utan min historia :(
Och det där med olika graviditeter samt olika kön har jag också hört förr. Får se :)
Hur många av er vill försöka ta reda på kön, och hur många vill ha det som en överraskning? :)