Vi som står i kö för spermiedonation
Någon mer som väntar? Hur länge har ni väntat? Ska ni göra ivf/icsi eller insemination?
Någon mer som väntar? Hur länge har ni väntat? Ska ni göra ivf/icsi eller insemination?
Hej
I torsdags gjorde vi vår första insemination!!! Kan inte fatta att det är sant, jag har för första gången på 5 år faktiskt chansen att bli gravid???? Jag är så lycklig och förväntansfull! Hur går det för er?
Underbart!! Ja jag hoppas det tar sig fort;) längtar så efter bebis nu!
Åh vad kul! Håller verkligen tummarna för er! Hoppas verkligen att det är er tur nu!
Förstår verkligen känslan känns så konstig och underbar att det faktiskt kan vara så att man är gravid!
Jag är nu i v. 15+3 och börjar må bra och har sett bebis 3 ggr på ultraljud redan och tusan vad jag älskar livet därinne. Tänker väldigt sällan på att det är via donator och min man beter sig nog som de flesta andra papporna och pratar och pussar på magen.
Om allt går som det ska blir vi föräldrar i juni!
Hej tjejer! Är helt ny på forumet, mitt första inlägg, läst har jag såklart gjort miljoner gånger:)
Min man har konstaterad azoospermi och ska göra en testikelbiopsi om en månad. Läkaren gav oss 2-3% chans att det skulle hitta några spermier. Så vårt realistiska alternativ är spermadonation. Min man tycker detta är extremt jobbigt och är helt deprimerad. Han tycker det känns hemskt att det ska vara en annan mans spermie. Jag försöker stötta så gott det går. Hur reagerade era män när ni fick reda på detta?
Hej tjejer! Är helt ny på forumet, mitt första inlägg, läst har jag såklart gjort miljoner gånger:)
Min man har konstaterad azoospermi och ska göra en testikelbiopsi om en månad. Läkaren gav oss 2-3% chans att det skulle hitta några spermier. Så vårt realistiska alternativ är spermadonation. Min man tycker detta är extremt jobbigt och är helt deprimerad. Han tycker det känns hemskt att det ska vara en annan mans spermie. Jag försöker stötta så gott det går. Hur reagerade era män när ni fick reda på detta?
Min man tog det lite som din odie. Det har varit mer psykiskt påfrestande för mig! De beror ju på hur man kan hantera det, de bästa jag gjort är att söka hjälp och prata med en psykolog.
Tack för era svar!:) Jag har föreslagit att prata med en psykolog men han är inte intresserad av det just nu, kanske kunde tänka sig det senare. Han är mer positiv till adoption men jag har en sån enorm längtan efter att få vara gravid och uppleva en förlossning. Det är verkligen svårt, hur mycket man kan kompromissa med sina egna drömmar.
Tack för era svar!:) Jag har föreslagit att prata med en psykolog men han är inte intresserad av det just nu, kanske kunde tänka sig det senare. Han är mer positiv till adoption men jag har en sån enorm längtan efter att få vara gravid och uppleva en förlossning. Det är verkligen svårt, hur mycket man kan kompromissa med sina egna drömmar.
Jag skulle nog bara vänta ut honom så att han får vänja sig vid tanken. Jag vägrade donation och ville absolut inte vara gravid med någon annans spermier men när min man sa att han inte ville missa ultraljud, att känna sparkar från min mage, förlossningen, första skrattet, första året och steget osv då smälte jag verkligen! Det är så mycket man missar vid en adoption. Ångrar mig inte en sekund efter att jag första gången såg babyn på ultraljud!
Hur har ni gjort med ledighet från jobbet? Vid IVF får man sjukanmäla sig. Vad gäller vid de andra besöken.? Ska spola äggledarna och träffa en beteendevetare och undra om jag måste ansöka om semester eller om jag kan sjukanmäla mig. Min chef och mina kollegor vet förstås inte vad vi går igenom.
Hur har ni gjort med ledighet från jobbet? Vid IVF får man sjukanmäla sig. Vad gäller vid de andra besöken.? Ska spola äggledarna och träffa en beteendevetare och undra om jag måste ansöka om semester eller om jag kan sjukanmäla mig. Min chef och mina kollegor vet förstås inte vad vi går igenom.