• Anonym (Mama)

    "skämmer jag bort" min 5 månaders för att jag ger bröstet vid "minsta lilla" gnäll?! Och så detta med sovrutiner..

    Men alltså, det finns väl inget dom heter skämma bort när det gäller så små..

    Jag är inte alls glad för att låta mitt barn bli upprört när någon annan håller i henne om jag tydligt märker att det är mig eller bröstet hon vill ha. Annars är jag faktiskt jävligt bra på att låta henne intrigera med andra om jag ser hon har det bra och kanske bara gnäller för att gnälla lite liksom. Så hör man.. "Asså du kommer med ditt bröst så fort hon gnäller?!"

    Det är väl inte att skämma bort? Hon äter mycket också.

    Sen detta med sömn, nätter och kvällar..

    Min dotter somnar mellan tio och tolv på kvällen för att sen vakna allt mellan varannan vart tredje timme. Det räcker med att hon gnäller lite så är jag där med bröstet och hon somnar om inom fem till tio minuter. vsrför jag reagerar snabbt är för att när jag testat att låta henne hållas så vaknar hon mer och mer och fet blir svårare att få henne att somna sen.

    Så håller det iaf på till sex, sju på morgonen. Där nånstans tar jag henne med mig till vår säng där jag ammar och halvsover, vi somnar båda två. Antingen vaknar jag och lägger henne i sin egna säng eller så ligger vi kvar i vår tills hon vaknar igen då min sambo tar henne med, byter blöja och umgås med henne tills hon vill amma igen nån timme två senare..

    Nu menar en nära släkting att jag borde kunna lägga henne efter kvällsamningen för att sen bara få henne att somna om utan bröst. Borde väl kunna få henne i säng även det utan bröst.

    Testade lite ikväll men nej, min kropp orkar inte vagga, lägga plocka upp och det tusen gånger då eller tills hon somnar men mest av allt känner jag att vill hon somna med bröst så får hon göra det... Eller?!

    Jag har läst att man vinner på det om man kan få dem att somna på egen hand men hur har ni alla gjort det?!

    Sen blir jag jävligt provocerad när denna person eller vem som helSt jämför att vara tillgänglig sitt barn alltid med att skämma bort.. Vad går anknytnigstiden annars ut på liksom än om att alltid finnas där och tillmötesgå barnets behov?!

    Dock undrar jag om man kan "strukturera" upp det här med sovrutiner, somna vid bröstet och så vidare utan att minska sin uppmärksamhet och närvaro till barnet?!

    Fick henne att somna för tio minuter sen men det gick endast vid bröstet, nu är hon vaken igen och gnyr och gnyr.. Min sambo är inne och vaggar henne i famnen men jag hör redan nu hur det kommer sluta...

    Tacksam för alla som vill dela med sig, ge råd eller som har nåt att inflika.

  • Svar på tråden "skämmer jag bort" min 5 månaders för att jag ger bröstet vid "minsta lilla" gnäll?! Och så detta med sovrutiner..
  • FuckGoggleAskMe

    Skit i vad andra tycker och kör med det som funkar för bebisen och dig. Jag var en levande napp superlänge, och sonen somnade så gott efter lite smask. Då kunde jag också somna om, win+win liksom.

  • Litet My

    Strunt i henne, man kan inte skämma bort en bebis. Det mesta brukar falla på plats. Bra rutiner första året brukar handla mer om tur än ev skicklighet.

  • Frontline

    Man känner sitt eget barn bäst så strunta i henne..

    Första barnet vi fick satt som ett plåster på oss första året medans andra sov i stort sett lite varstans första året och tredje är ett mellanting.

    Vad det gällde amning så fick dom så ofta dom ville men tyvärr var inga av barnen några långammare...


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Alvina

    Det är bara bra att hon får äta så mycket hon vill när hon vill, även de tillfällen det mest är själva "sugandet" hon är ute efter. Hon är bara fem månader. Låt henne få bröstet när hon känner för det och skit i dumma kommentarer och åsikter. Och nej, man kan inte skämma bort en bebis.

  • Daphnia

    Jag blir så trött! (På att folk lägger sig i)
    Nej, du kan inte skämma bort ditt barn.
    Gör det som funkar för er! Du känner ditt barn bäst och vet vad ni mår bäst av! /mamman som också erbjuder bröstet som tröst/mat/närhet... (Min yngsta är 15 månader och vi samsover för att få så bra sömn som möjligt. Har gjort sedan hon föddes)

  • lövet2

    Det finns många som har åsikter, och de flesta vet inte vad de talar om. Min fosterdotter hade jättejobbigt med en granne, som ständigt talade om att man skulle vara stenhård och "inte låta babyn bestämma". Eftersom denna granne hade 3 ganska stora barn, så frågade jag min fosterdotter om hon tyckte grannen verkade ha ett bra förhållande till sina barn. En som sagt upp bekantskapen med sin mamma och en som söp veckan runt och bara hälsade på när hon ville ha pengar. Sedan frågade jag om hon trodde att denna granne var expert på barnuppfostran ...

    Hur som helst - bekymra dig inte så mycket för vilka råd släktingar, BVC och böcker ger. Den dagen du har problem med ditt barn och du inte vet vad du ska göra, då kan du söka råd. Så länge du och din baby mår bra och trivs med livet, så gör du rätt.

    Kan tillägga att jag ammat 7 barn till sömns i ett år vardera. Jag har inte haft minsta lilla sovrutiner under amningstiden, utan ungarna har sovit precis när det passat dem. Problem? Nix! Med tiden har de både somnat själva och sovit i egna sängar. Och mina utflyttade barn ringer ett par gånger i veckan och hälsar på så fort de hinner!

  • Iowhannah

    Som alla andra har skrivit: försök att inte lyssna! Du känner ditt barn, och dess behov, bäst! Säg nästa gång till att personen i fråga får hålla sina åsikter för sig själv. Folk ska alltid tycka en massa om allt. Jag misstänker att vad du än gör så kommer något att vara fel för någon. Du (och din sambo) är de enda som kan avgöra vad som är rätt och fel i ett sånt här fall!

  • Anonym (A)

    Har inget barn själv (väntar mitt första nu), men amningsbehovet minskas ju självmant av barnet ju äldre det blir så låt det gå naturligt och funkar det för er så låt det fortsätta så. Tycker vissa är väldigt snabba med att vänja av det och då är det mest för deras egna bekvämlighet istället för barnets bästa. Jag tror att om man tvingar barn till att passa in i rutiner man själv vill ha så kan det skapa otrygghet för barnen. Tror tom det finns forskning kring det.

    Så nä gör det som känns rätt för dig och din karl!

  • MeEmmA

    Jag har lyssnat på en barnpsykolog som har forskat mycket om anknytning som berättade om hur extremt viktigt det är att man lyssnar på barnets signaler - så absolut NEJ, du skämmer inte bort ditt barn. Bebis kan bara visa vad den behöver genom sitt skrik och om man inte får det som behövs kan det bli problem längre fram. Det här med rutiner när de är så små, haha de kommer och går. Har inte lyckats få in några rutiner på mina barn som håller i längden förrän ca tre års ålder när de förstår vad man säger och det går att prata med dom ordentligt.
    Bry dig inte om vad andra säger, det är du som är mamma och som avgör vad som känns bäst för ditt barn eftersom att du känner det bäst.

  • Roundherfinger

    Skäm bort henne du. Förvänta att du kommer bli helt slutkörd senare för din dotter vet hur hon kan bossa över dig redan nu och senare i livet.

    Pratar av egen erfarenhet

Svar på tråden "skämmer jag bort" min 5 månaders för att jag ger bröstet vid "minsta lilla" gnäll?! Och så detta med sovrutiner..