Är jag sjuk?

Vad tänker du kring alternativet att berätta för honom? Ni kanske kan klara er igenom det - om du fortfarande vill vara med honom dvs. 

Om du ändå tänker göra slut så kan du lika gärna berätta sanningen. Det förtjänar han faktiskt.

Känner man att något är fel så handlar det förmodligen om ens egna känslor. Det kan vara så att du är så van vid din karl att du inte själv förstår att dina känslor inte är desamma som tidigare.

Av egen erfarenhet vill jag verkligen, verkligen rekommendera dig att fokusera på basbehoven innan du tar några drastiska beslut. Sov, försök att äta något lätt (soppa, något du inte behöver tugga) och drick inte för mycket kaffe. 

Ska försöka att inte göra något drastiskt. På måndag ska jag och prata med en kurator. Men hur ska jag kunna tillbringa helgen med honom, jag är vidrig? 

Sen tänker jag, ska det ändå ta slut, ska jag verkligen berätta sanningen för honom? Sårar det inte mer, att veta att jag svikit honom på värsta möjliga sätt?.

Du behöver ju inte berätta för honom om du inte vill och nog finns det drösvis av värre sätt att såra honom på. Men, det kan vara lättare för honom att komma över det om han har något att vara arg på dig för.

Vänta med att säga något tills du vet vad du vill med dig själv och ditt liv. Troligen handlar detta inte alls om honom, inte ens säkert det handlar om er relation utan dig och dina känslor.

Som du sa så är du fortfarande ung och du söker vem du vill vara. Det kan vara nån slags kris som du behöver bearbeta för att komma vidare. Som fler sagt;

Ta det lite lugnt, var rädd om dig, prata med nån (bra att du har bokat tid) och försök må bättre först. Därefter kan du bestämma hur du vill göra med resten av ditt liv.
Du behöver absolut inte ha dåligt samvete för att du inte berättar något just nu, du behöver tid att reda ut dina tankar och känslor.

Förresten, om du verkligen vill göra slut så tycker jag inte du ska berätta något. Det hjälper honom knappast utan sårar snarare, helt onödigt.

Om ni ska fortsätta leva tillsammans så kanske det blir nödvändigt att prata, svårt att säga.. Det beror på hur mycket du klarar att förlåta dig själv. Kan du förlåta dig själv och gå vidare, älska honom fullt ut och inte låta det ligga och gnaga på samvetet.. ja då kanske han inte behöver veta heller.

Om jag var i hans situation och kände att man har en fru som älskar en fullt ut, hon hade tydligen mått dåligt ett tag med sig själv men nu är allt bra igen... ja, då skulle jag inte vilja veta.

Eller så har du bara haft lite sex, (det är inte så in i h-e farligt!) glömmer det hela, är en bra partner och är lycklig med din man.