Hej på er,
Jag har också bf i juni med första barnet. Jag tror att jag är i vecka sju (har fått olika svar på uträkningar) och förra veckan dök illamåendet upp. Idag måste jag stanna hemma från jobbet för jag är så matt och har hjärtklappning och illamåendet ligger där och lurar... Jobbar heltid och fattar inte hur i hela friden jag ska orka. Ska på hälsosamtal hos BM imorgon.
Hemma från jobbet idag också. Barnmorskan har fixat läkartid åt mig på måndag, så då blir antagligen sjukskriven. Får se om det blir på heltid eller deltid. Har sååå dåligt samvete för jobbet eftersom jag är vikarie och den som skulle avlasta de andra eftersom de är underbemannade. Jag har åtminstone mått lite mindre illa idag, så det är ju bra.
Hur är det själv?
Har fått tid för ul imorgon och hoppas på att få se en frisk liten böna :) v.9 (8+4) idag tror jag :) hur går det för er andra? Har ni börjat tänka på hur ni ska berätta för nära och kära än?
Skönt att få berätta :) hur tog de det?
Några av våra vänner har barn, men majoriteten har inte det. Sambons bror har två barn, roligt med kusiner :)
Då lämnar jag gruppen.
VUL idag visade ett möjligt foster motsvarande vecka 5+? typ. Men det är 4,5 vecka sedan jag testade positivt så.
Läkaren tror att det kommer bli missfall. Men inget är 100% säkert nu så vi fick bestämma.
Vi valde att avsluta istället för att troligtvis få missfall under vår semester. Oerhört tråkigt men.
Vi blev ju gravida på första försöket iallafall, så vi ska nog lyckas igen!
Vad skönt för dig, tessan120! Hoppas att det håller i sig.
Jag är i vecka 10 och illamåendet har nått nya höjder... Mått illa sen vecka 6.
Vår grav var också planerad. Tog sig på andra försöket efter att mensen kom tillbaka efter p-piller. Var helt inställd på att det skulle ta minst sex månader.
Vi ska göra kub, alla erbjuds det här. Skulle resultatet vara tråkigt så gör vi fostervattenprov. Om vi får ett tråkigt besked även där så vet vi inte hur vi ska göra, kommer ta det då i såna fall.
Idag kommer sambons familj hit eftersom han har fyllt år, då ska vi passa på att berätta den stora nyheten :) Vi ville egentligen vänta ytterligare någon vecka med att berätta, men risken att jag plötsligt springer iväg för att spy mitt i tårtätandet är lite för stor ;)