Hej! Hoppar in här :)
Plussade igår med första barnet, bf 6 juni om det nu stämmer :) är så otroligt glad, men extremt rädd för missfall. Jag är 25 och min sambo 27. Svårt att ta in att vi ska bli föräldrar men åh vad jag längtar! :)
Vi ska nog ta reda på kön, just att underlätta inköp av kläder och dylikt. Jag tillhör dom som vill klä min flicka i "flickfärger" och tvärtom med min pojk. Vad det nu blir :) är likadan med min häst, ett sto som har mestadels rosa ;)
Är det någon mer som har riktigt ihärdig mensvärk? Är så extremt rädd att det blir ett missfall.
Ja, känns som molande värk som stundtals övergår till kraftig värk. Har läst att det är vanligt, men man blir ändå så himla nojig. Eftersom detta är första barnet så vet man ju inte heller riktigt vad som är rätt eller fel.
Jag tycker rädslan för missfall är fruktansvärd!! Varje litet hugg i tjejmagen gör mig så himla nojig.. :( denna lilla krabaten är sååå efterlängtad.
Min trötthet kommer och går, men tyvärr har jag börjat må illa. Brösten är fortfarande väldigt ömma. Andfådd och svettig för minsta lilla, vilket inte är likt mig som rider och tävlar i dressyr så konditionen finns. Vi har berättat för min mamma (kan inte ha hemligheter för henne), samt min bästa vän. Resten får vänta. Just det, otroligt svullen över "tjejmagen" :)
Är det någon som har börjat fundera på sin förlossning? Jag är nästan helt 100% på att jag ska kräva ett planerat kejsarsnitt. Har två diskbråck i ländryggen och gick in i väggen för lite mindre än ett år sedan, så får panikångest då och då. Det skrämmer mig något fruktansvärt att inte ha kontroll på läget inne på förlossningen, vilket förmodligen har med min diagnos att göra.
I dagsläget känns det knappt som att man inte vågar nämna kejsarsnitt, ofta hör man att det är fel och man ska ha så lite smärtlindring som möjligt för att det är naturligast. Så jag och min sambo kommer hålla tyst om det här, just för att folk är så fruktansvärt dömande. Lider man inte av depression och ångestbesvär så kan man inte sätta sig in i sitsen. Har tom övervägt att inte skaffa barn just för rädslan för paniken inne på förlossningen..
Usch vad tråkigt att det känns så. Upplever också att det är så att de flesta tycker att man borde klara en förlossning med så lite hjälp som möjligt. Jag är av den sorten som tänker att alla bedövningsmetoder och hjälpmedel som finns idag finns av en anledning. Gör det som känns bäst för dig! Strunta i alla andra för de har inte med saken att göra :) Sånt kan de bestämma när de själva ska föda barn.
Oj kom ingen bild med tidigare :
Åhhh kanske dags att slappna av o se de där rosa flytningarna som något vanligt o ofarligt bara!!! Fick starkt postivt idag , mkt mkt starkare än i förrgår o igår o det borde nog gå åt andra hållet om något var fel
Bf 4/6 25 år, Jönköping