Min pappa har tagit självmord

Hej...för 6 mån tog min enda syster självmord. Jag förstår dina känslor ts. Innan hon tog sitt liv hade sista året präglats av stor panik från henne. Hon mådde så dåligt...och det gjorde att hon stötte bort alla: mig, min mamma, sin man. Alla som sa ngt emot hennes bild av världen VAR i hennes ögon emot henne. När hon tog sitt liv hade jag inte klarat att ha kontakt med henne på 1,5 månad. Jag fick spärra henne från mobilen fast jag visste hennes fruktansvärda ångest och panik och totala desperation. Det var jag tvungen att göra för att inte hå under själv. Det var flera År och turer före självmordet som var kaotiska emellanåt. Jag kunde knappt fungera med mina barn till slut. Så jag "lämnade" henne. Hon hade ett barn, en flicka på drygt ett pr. När hon dog så dog jag...och om jag hade vetat att hon skulle dö så skulle jag såklart ha gjort mycket annorlunda. Likt dig ts. Vid självmord är det så att man lämnas kvar med oerhörd sorg, skuld och skam. Det får vi jobba med. Vi gjorde det bästa eller enda vi kunde i den situation vi var i just då. Allt hade sett annorlunda ut om vi vetat att vår kära skulle dö.. Just då. Det ÄR fruktansvärt. Och det tar tid.... Jag har klarat det ganska bra men har nyss brutit ihop igen. Mun systers man har träffat en ny kvinna. Och jag mår så dåligt över allt.. Livet måste ju gå vidare men det var inte så här det skulle bli... Du är inte ensam. Sorgen kommer och går, som en berg och dalbana och låt den göra det. Vi måste släppa skulden och skammen. Självmord ger en värre sorg än "vanliga" dödsfall. Försök tänka att din pappa har frid. Att han älskar dig i sin himmel och bär med honom, det godast honom (inte det sjuka) i ditt hjärta.