Någon mer än jag dom har rätt mycket sammandragningar? Vecka 25 imorgon
Någon mer än jag dom har rätt mycket sammandragningar? Vecka 25 imorgon
Någon av er här som ska göra tillväxt ultraljud pga att det är IVF graviditet? Har någons NM sagt något?
Och jag vann med att få första bebisen i tråden!!!! Havanna föddes 1/5 kl 18.55 med kejsarsnitt. Vägde 2350 gram och andas själv utan problem!!! Vi är överlyckliga nu
Stort grattis! Så underbart och fantastiskt!!
Har inte skrivit här inne på några månader(?) Men har följt tråden hela tiden. Men nu när det börjar hända såhär storartade grejer måste jag ju skriva något igen!
------------------------------
Ni minns säkert inte ens mig :)
Är jag i vecka 36+3 och vi väntar för fullt på vår lilla bebis nu. Vill bara att dagarna ska gå! Har varit sjukskriven på heltid i några månader för foglossning.
Vad många som var förstföderskor!! :) vad kul! Samma tankar och förväntningar kan jag tro vi har. Jag är nästan lite gruvsam nu. Vill inte att det ska ta slut, känner mig inte helt redo osv. Mycket sånna tankar. Tror att det handlar mest om hur allt kommer att bli sedan. Vi har varit själva (förutom två hundar) i 10 år och nu ska vi dela oss med en liten. Få in nya rutiner och så. Det skrämmer mig lite hur relationen kommer bli bl.a. Men säkert inget ovanligt såhär dags!
Vi har också varit själva typ lika länge, men ingen av oss har faktiskt tankar som "hur ska det gå" utan vi båda känner oss väldigt trygga med att vi är redo, oroar oss inte och är väldigt lugna inför det som komma skall :) Men det är antagligen heeeelt normalt att känna lite sådär som du gör :) Oavsett vad så är det ju en stor livshändelse.
Det enda jag kan känna är en viss ledsamhet över att graviditeten snart är slut, även om jag vill att bebisen ska komma vilken minut som helst, och gärna igår ;) Så känns det lite tråkigt att graviditeten snart är över och att jag antagligen aldrig kommer att uppleva det här igen. Men allra helst vill jag ju ha ut bebisen.. NU :)
:)
Oroar sig din partner för samma saker?
Mina negativa tankar har istället styrts åt riktningen till bebisen i magen. Är konstant orolig för att den inte ska må bra. Orolig över rörelser eller snarare bristen av dom osv. Ens psyke väljer säkert något att lägga sin oro på och hakar sedan upp sig på det..
Vi har bara en i frysen och kommer att använda den så snart det är läge, men chansen att den skulle leda till ett barn är ju så låg att det knappt är något att ens våga räkna med. Sannolikheten på födsel från en fryst är väl typ 15%?
Och blir det inget med den så kommer vi (som det känns just nu) vara mer än nöjda med att vi ens lyckades få det barnet som är i magen nu. Att ens få ett barn är mer än jag någonsin trodde skulle hända.
Havanna är sondfri!!!! Hon ammar själv och snart blir vi utskrivna även från hemmavården!!!!
Hur går det för er andra? Inga fler bebisar på g?
Vad skönt att det går bra! :)
Min borde vara på G när som helst, har BF nu i veckan så det börjar bli spännande nu! Vi längtar väldigt efter vår lilla och hon är hur välkommen ut som helst :D
Nu är han här!! :) 3614 g och 49 lång. Både det värsta och det bästa jag gjort!
Tänkte bara sticka in och meddela att vår underbara dotter är född och blir hela sex dagar gammal idag!
Hon är helt fantastiskt. Allt är så känslofyllt och intensivt nu :)