Hur många flyktingar bör/klarar vi av att ta emot?
?..Jag skulle faktisk själv kunna tänka mig att hyra ut för 50 000 kr i månaden (plus skatt).
Inlägg från: Moderno
|
-
-
Eftersom det inteverkar finnas något tak på budgeten som används för mottagandet kanske det kunde vara en ide att köpa färjor att använda som tillfälliga bostäder. Det bör ju finnas ett antal sådana runt om i världen. Kanske kan de även leasas ett par år. Dessutom krävs inget bygglov eller liknande (även om det kanske finns andra tillstånd som krävs bör det gå relativt snabbt att ordna).Dasking skrev 2015-10-04 00:38:48 följande:
Det är väl ändå en jäkla skillnad på ett tält och en barack/modul. Har du aldrig sovit i en 12 manna militärtält utan botten? Kamin i mitten så att fötterna kokar och istapparna frodas i håret. Det är väl ändå en skam om vi inte kan få svensk industri att tillverka baracker med de vanligt förekommande bekvämligheter en människa behöver. Vi är väl inget U-land...
-
Jag uppfattade i kvällens debatt att man mämnde att det fanns tusentals lärare bland de som kommer och som ska få någon slags snabbspår ut i arbetslivet (tycker mig ha hört liknande tidigare). Och det är väl kanske bra för kommunerna om man kan få ett stort antal lärare som inte behöver avlönas (de får väl åtminstone inledningsvis någon statlig ersättning antar jag).
Men hur ska det gå till att vidimera en lärares utbildning från en så främmande studiekultur som jag ändå får förmoda att många kommer ifrån. Läkare kan ju ta någon slags test för att bevisa sina medicinska kunskaper (Tule-testet, och där ska väl också ingå ett bevis att man behärskar svenska språket). Men för en lärare, finns det något motsvarande? Känns som att man måste börja om från början i många ämnen. Detsamma gäller förmodligen beträffande fler yrkeskategorier.
Någon insatt som har någon tanke? -
Jag tänker att en läkare som har en grundkompetens från sitt hemland bör kunna klara provet och andra tester efter en relativt kort period, medan någon som ska undervisa och därvid också lära ut svenska/västerländska värderingar, kan behöva i det närmaste utbilda sig på nytt. Och då blir det väl missvisande att ta med a l l a dessa lärare i den kompetensresurs som kommer till Sverige just nu?Världsmedborgare skrev 2015-10-12 10:33:45 följande:
Alla använder väl samma tester för validering, oavsett om dom är svensk eller invandrarare, jag kan inte se att det skulle kunna vara på annat vis.
Jag har visserligen bara validerats i engelska, men jag uppfattade att det var ett standardtest som gällde för alla som skulle valideras.
På vilket sätt skulle en svensk lärare valideras, menar du? Genom att ta examen från lärarutbildningen? -
Jag tänkte i första hand på lärare.Världsmedborgare skrev 2015-10-12 12:52:42 följande:
Det fokuseras för mycket på svenska språket i media, vilket t.ex företag kritiserar, dom söker kompetens och menar att det fungerar utmärkt med engelska.
Detsamma gäller vid universiteten, där många kurser hålls på engelska.
Validering är prov som visar om du uppfyller kraven för ett visst område, det ger ingen examen. Du har bara fått ett bevis på att du har de kunskaper som krävs för det du validerar dig inom.
Hur det sen omsätts i praktiken vet jag inte, det varierar säkert mycket beroende på vilket område, ämne eller yrke det gäller.
Personligen gick jag valideringen för att bevisa att jag hade de engelsk kunskaper som krävdes för att kunna söka en utbildning.
Min engelska var självlärd, förutom den i grundskolan och fackengelska inom elektronik.
Jag minns inte vad provet kalldes, men det var allt möjligt från stavning till läs/hörförståelse från engelska i England, USA och Australien och några fler ställen, riktigt bökigt faktiskt, lokala uttryck å ren slang är inte direkt vad jag använt mig av.
Även inom universitetsvärlden får du problem i många samhällsvetenskapliga ämnen, inklusive juridik, om du inte är expert på västerländska/svenska system.
Kontentan blir alltså(?) att det kan vara missvisande att inkludera alla syriska/irakiska/afganska m.fl. lärare i den resurs som man har talat om i samband med flyktingvågen.
Det hade varit intressant att höra synpunkter angående detta från någon som själv är insatt, t.ex. en lärare. -
Jag kan definitivt se nyttan för företagen att få tillgång till närmast gratis arbetskraft, och kan man hitta någon som är beredd att arbeta för 20 kr timmen är väl språket inga bekymmer, misstänker jag.Världsmedborgare skrev 2015-10-12 13:17:16 följande:
Givetvis kan inte alla bli lärare, som du säger så krävs goda kunskaper i svenska för flera yrken.
Vad jag menar är att vi ska lyssna mer på företagen och deras behov, och omgående leta upp de invandrare som har de kunskaper som efterfrågas, där och då kan vi snabbt få ut en stor grupp invandrare som annars blir sittande overksamma under lång tid.
Möjligen är det det som avses med "snabbspår".
Det jag däremot ställer mig frågande till är om det är korrekt att säga att det kommer många lärare bland de som invandrar, om det faktiskt är så att de är tvugna att läsa om lärarutbildningen i Sverige för att kunna arbeta med sitt yrke. Då kanske man inte kan säga att det kommer si och så många lärare, utan att därigenom tänja en del på sanningen.
Därför hade det varit intressant med synpunkter från exempelvis en lärare som kunde berätta vad hen tror om validering av utländska lärarexamina. -
Ett tänkvärt inlägg som jag tror ligger sanningen väldigt nära.Angora skrev 2015-10-13 14:56:13 följande:
Jag studerar på Lärarhögskolan och ställer mig samma fråga!
Dels är svenska ett måste för att kunna undervisa- det säger sig självt. Dels har vi en helt annan kultur än de länder, vilka flyktingarna kommer ifrån.
Vi har en värdegrund och ett demokratiskt uppdrag att följa(däri jämnlikhet- kön, etnicitet, läggning osv) jag undrar hur väl en lärare från någon av "dessa länder" kan anpassa sig till den kultur vi har och inte kränka tex homosexuella elever.. Och som accepterar religionsfriheten vi har etc.
Ämneskunskaper är det minsta problemet som jag ser det. Men man måste förstå och kunna arbeta utifrån det centrala innehållet i kursplanerna. Validering av ämneskunskapernas torde vara "lätt" med prov, övrigt av ovanstående är som sagt "problemet".. Utbildningsvetenskaplig kärna (uvk) ingår i vår lärarutbildning och den behandlar områden som kursplaner, kultur, svenska skolans historia, jämställdhet etc samt hur svenska lärare ska förhålla sig till sina elever i enlighet med detta.
Det är svårt nog att nå fram till alla elever idag- så språket är förmodligen det största hindret.
Tycker dock att om en person/lärare från annat land vill fortsätta sin karriär här så ska denne ges möjligheter till fortbildningskurser- sålänge kraven är densamma som för "oss" vid ansökan om legitimation. (Alltså ingen räkmacka) och så tycker jag även i debatten om att fortsätta ha obehöriga lärare i skolan överlag! Annars finns det ingen anledning att ta 380 000 i lån för utbildning/leg.. För bra på mina ämnen är jag- men inser att det är långt ifrån tillräckligt! Läraryrket är mer än att "bara undervisa".
Blev lite off topic på slutet ;)
Jag undrar om du förespråkar att vi skapar en låglönemarknad, där det inte är så noga med vare sig kompetenser eller språkkunskaper. I kombination med boende i tältläger bör det relativt snabbt kunna ordnas, särskilt om det inte ges några andra alternativ.Världsmedborgare skrev 2015-10-13 15:49:41 följande:Det var inte det jag menade, utan bara ett konstaterade att vi nog inte ska ta behörihet som en garanti, för att det kommer att bli bättre.
Vi kanske istället ska fundera över, varför vi Sverige är världsämst på att ta tillvara den kompetens som kommer med flyktingar och invandring.
T.o.m så usla att bevisat välutbildad kvalificerad arbetskraft lämnar Sverige för jobb dom fått i andra länder, England å Tyskland t.ex, bara för att här saknar dom nån fånig kurs som vi krävs för att få jobba.
Personligen tycker jag det är hög tid att vi ser över, varför just vi i Sverige kräver saker man inte i något annat land behöver, för att få jobba.
Nån form av harmonisering som gäller för hela EU är önskvärt.
Jag är emellertid inte säker på att det leder till ett gott samhälle.
Men det viktigaste är ändå att n å g o t görs för att förbättra situationen. Om det innebär en utpräglad låglönemarknad och uppluckring av arbetsrätten får vi försöka leva med det (konstigt bara att det är det socialdemokratiska arbetarpartiet som kommer att stå för genomförandet). Som du har nämnt har det ju fungerat i bl.a. Tyskland och Storbritannien. Det är i vart fall hög tid att vi förbereder oss för förändringar. -
Det där var en väldigt intressant nyhet. Det måste välkomnas att något görs åt situationen, och då är det väl naturligt att titta på hur tyskland har ordnat sin arbetsmarknad, eftersom det är ett land som är i liknande situation som sverige.Lars E skrev 2015-10-13 22:23:58 följande:
Nu vill även (MP) skapa ett A och B lag på arbetsmarknaden med nya låglönejobb. Undrar vad svetsarens gamla kompisar inom LO tänker om hans samarbete med miljömupparna nu?
svt.se/nyheter/inrikes/svt-nyheter-erfar-miljopartiet-vill-ha-laglonejobb
Om det är önskvärt med en låglönemarknad låter jag vara osagt, men det är bra att man inser att saker och ting inte kan fortsätta som de alltid har gjort. Det fordras dock att Löfven kan förmå facket att ta sitt ansvar i så fall.
Jag undrar dock om man har tänkt samordna låglönejobben med mer permanenta bosättningar i tältläger. -
Det är nog inte lätt att välja om man bor i tält. Men är det humant?Fjonken skrev 2015-10-14 09:22:54 följande:
Tror du flyktingarna ställer upp på de jobben? När de kan sitta hemma och lyfta bidrag istället? Aldrig!
-
Samtidigt ska ju fler avlönas, vilket innebär kostnader (sannolikt i form av bidrag de första åren/årtiondet).Micke skrev 2015-10-14 22:01:06 följande:
Både ja och nej. Fler människor leder visserligen till ökad efterfrågan, men fler som jobbar så finns det folk som också har råd att konsumera det de efterfrågar.
Och ja, vi kommer att producera mer effektivt. Men så har det varit i ett par hundra år nu.
Ny teknik skapar ny efterfrågan och nya typer av jobb.
Lönekostnaderna blir också högre ju större kunskaper som krävs för att sköta de nya jobben.
Färre ska alltså arbeta, de ska ha högre löner och resterande del av befolkningen får leva på bidrag i någon form. Kanske medborgarlön?