EU upplever sin värsta flyktingkris sedan krigen i Balkan och till Sverige och Tyskland har nästan alla kompasen inställd på. Men finns det en gräns och var går den isf? Att övriga EU inte ställer upp solidariskt hur mycket Melker och Löfven så önskar gör inte situationen lättare heller precis. Så hur solidarisk känner du dig när kostnaderna skenar och vår välfärd hotas?
Vilken är gränsen då?
Berätta.
Vilket är hotet mot vår välfärd? Vad innebär det?
Sedan undrar jag hur du får det till att "nästan alla" har kompassen inställd på Tyskland och Sverige? De absolut flesta befinner sig i närområdet av katastrofen. Det vill säga de närliggande länderna.
Anser du att vi inte bör jobba för ett solidariskt ansvar i Europa? Vad är alternativet?
Igen?
Byt ekonomiskt system.
Med laissez faire politik kan vi ta emot alla som vill komma.
Länder med bättre ekonomisk politik har inga problem att ta emot invandrare.
Vi klarar inte av att ta emot någon idag skulle jag vilja påstå. Systemet är redan fullbelagt och det knakar i fogarna.
Däremot skulle Sverige kunna hjälpa miljontals flyktingar om man fördelade pengarna till UNHCR och andra hjälporganisationer istället. Men det är ju inte Sveriges "solidariska regering" beredd att göra.
Om de som kommer hit inte kan resa hem på, låt säga, 5-10 år; innebär det då att förskolorna och skolorna blir ännu mer överbefolkade än vad de redan är, och att där blir en ännu hårdare konkurrens på arbetsmarknaden?
Eller hur är reglerna? Får de jobba och gå i skola när de kommer hit som flyktingar?
Hur pass solidariska och välkomnande är man där?