Hur många äggblåsor hade ni? Finns det hopp?

Vad bra att du skrev till mig då :D 

Usch, jag var nog fruktansvärd under behandlingarna... Alla känslor som kommer upp till ytan i kombination med hormonkaoset i kroppen - det var en mardröm. Vet inte alls hur maken uppfattade det, men jag minns att varenda liten grej kändes enorm. Jag kunde tro att han skulle lämna mig när han blev irriterad, och jag visste att det var mitt fel eftersom jag blivit arg eller ledsen helt i onödan ;) 

Jag skulle säga att det är helt sjukt att man ens producerar en medicin som det är så svårt att hantera. Kan liksom tycka att vilken dimmer som helst ska kunna hantera den ;) Så ja - det är nålens jävla fel. Och producentens. Vad i sjutton tänkte de med?! 

Vad bra att ni vet att den finns inne, då går det förhoppningsvis på ett kick! Och oroa dig inte så mycket för att allt är lite upp-och-ner med känslorna, det känns helt normalt. Frustrerande och tärande som fan, men helt normalt. Jag är inte människa alls under behandling. Jag blir arg, ledsen och glad om vartannat, och det tär fruktansvärt på en själv. Förhoppningsvis har människorna i ens omgivning förståelse för det och tar det inte personligt. 

Det är inga problem, det är bara skönt att känna att jag i mitt vegetabiliska tillstånd är till någon nytta ;) 

Haha, jag tror att det kan vara så! Det sägs ju att kvinnor som lever tillsammans "synkar" på olika sätt dessutom, så kanske påverkar det också? I vårt hushåll är det definitivt jag som är hysterisk. Maken går gärna ifrån gräl och jag följer efter som ett ilsket bi... Stackaren ;) 

Eller hur - går detta bra kommer det förmodligen bli en jäkligt rolig historia ;) "Kommer du ihåg den där gången när jag......" Man får en rejäl respekt för hormonernas påverkan efter såna här behandlingar. Tänk vad mycket som påverkas av dem! 

Jag fattar blankt inte varför något ska blandas, men så är jag inte farmaceut heller ;) Jag trodde i min enfald att det skulle vara förpackat som Gonal-f. Förstår plötsligt varför många IVF-kliniker väljer att börja med den istället för menopur... Maken hade fått blanda åt mig, jag har en benägenhet att bli rosenrasande när jag blir frustrerad så det hade funnits en risk att jag kastat iväg skiten ;) 

I min mening är jag ENORM ;) Lilltjejen verkar må bra, hon sparkar omkring som sjutton, så jag är riktigt öm inifrån och ut. Men det är skönt ändå, har alltid ont men så länge hon rör sig känner jag åtminstone inte så stor oro. Har en hel del förvärkar så nu hoppas jag förstås att hon snart är på gång att komma ut ;) 

Jag blir alltid glad när jag ser att du skrivit i tråden :) Så det handlar inte om någon "ork", det är alltid trevligt att skriva lite till dig. Önskar bara att du kunde få ha lite mer positiva saker att skriva om. Men det kommer förhoppningsvis snart :) Stor kram!! 

Ååååh vad härligt att det är igång nu!!! Det kommer bli en riktig nagelbitare ;) Skönt att det löste sig med menopuren, jag är fortfarande helt tagen av att det ska vara så krångligt att använda en medicin.... dålig produktutveckling... Har du fått tid för ultraljud än? 

Jag har det bra, tack! Har haft full rulle här hemma med massor med vänner som varit på besök för nyår :) Supermysigt, men det ska faktiskt bli lite skönt att bara rå om sig själv igen, nu är jag bra trött ;) Hur blev ert nyår på spa? 

God fortsättning!! Hoppas att 2016 är ert år. Kram!! 

JAAA!!!!! Åh vad härligt att höra! Det ser ju hittills bättre ut än förra gången :D Fy farao vad jag hoppas att de får ut ett helt gäng fina äggblåsor! Ta det här som en stor delseger. Oavsett vad som händer på måndag så är det här bättre än förra gången. Det känns som att menopur passar dig bättre än Gonal. 

Åh vad spännande det är nu!! Fira ordentligt idag och njut av ett stort steg i rätt riktning så ska jag hålla tummarna ännu hårdare! Stor kram!!! 

Det blir så fruktansvärt tungt om man inte har delmål som kan uppnås. Just nu känns det ju som att er klinik fattat vad det var som gick fel sist och rättat till det, så förhoppningsvis blir resultatet helt annorlunda den här gången :D 

Haha - en till seger!! Segern mot menopur :P 

Men fy, är de så stygga? Gör de ont att injicera? Det kommer kännas SÅ värt det  när plusset är där, det kan jag lova. Så nu håller vi tummarna för att det blir resultatet av allt ditt slit :) 

YES YES YES!!! Nu blir jag lycklig här borta :D Vilken skillnad från förra gången! Det känns så himla osannolikt att inte hitta några riktigt fina ägg som kan bli riktigt fina embryon bland 15-16 ägg! Jag håller verkligen tummarna för bättre resultat än förra gången. Det vore ju underbart att kunna få något till frysen också så du inte behöver känna någon som helst press under ruvningen, att det finns mer att ta av om det inte funkar på en gång. Den där ömma känslan i magen tror jag är bra grejer, då vet man att äggstockarna är fyllda till bristningsgränsen ;) 

Jag mår jättebra och inte alls bra ;) Lilla bebis har varit väldigt aktiv en period, så jag känner mig lugn med att hon mår bra för tillfället. Sen har jag ont jämt nu. Mensvärk liksom. Och är fruktansvärt trött. Det känns handikappande för jag varken orkar, kan eller vill göra något. Men det kanske är så det ska vara inför förlossningen så man verkligen laddar upp. Idag är det prick 18 dagar kvar :D (Det är mer än ok att fråga många gånger, jag kommer ALDRIG ihåg varken tider eller datum ;) )

TACK för att du uppdaterar med hur det går. Jag kommer sitta som på nålar till torsdag och hålla tummarna tills de blir alldeles blå :D

Haha, jaha, nu hänger jag med ;) Men 11 blåsor är kanon det också! Har för mig att de är mycket, mycket nöjda med över 10 blåsor, typ 5 är bra, under det inte så bra. Men det kanske beror på var man är och om det är något problem med äggen? Jag vet att de inte ville att jag skulle ha mer än 15 i alla fall, då var det risk för överstimulering. Det är väl jättebra att vänta en extra dag och ge några fler ägg en chans :) Jag fick pausa med Gonal några dagar för att låta de minst mogna äggen återbildas. 

Jag förstår att du måste kastas mellan hopp och panik med tanke på allt som hänt, men det är som sagt ändå en seger. Det är ju fler blåsor än sist och det känns väl inte särskilt troligt att de alla ska vara tomma? En sak i taget. Besvikelse är du bra på att hantera, nu ska du lära dig att hantera goda nyheter. Idag ser allt fantastiskt ut, så det känns onödigt att slänga bort en så fin dag på katastroftankar ;)

18 dagar är inte lång tid alls, tack och lov :) Och nu är det rätt normalt att föda, så jag tänker alldeles för mycket på det och känner verkligen efter ;) Jag är faktiskt inte så nervös, märkligt nog. Jag är orolig för att något ska hända henne, men annars är jag lugn med det mesta. Jag har fått för mig att smärtan inte kommer vara någonting jämfört med smärtan av att inte veta om man någonsin får barn, så bring it on ;) Sen har jag fortfarande inte kommit så långt i tankarna som att ta hand om ett spädbarn, det lär bli en chock utan dess like ;) 

Jag är himla tacksam över att ha något annat än mitt eget att fokusera på, så tänk inte på det. Det är som att graviditeten slår tentakler i hjärnan och tvingar en att bara tänka på bebis och förlossning, så jag blir nästan trött på det själv. Jag känner mig mer som mig själv om jag kan göra något för någon annan, hur litet det än är. Jag är ganska fast i mitt hem just nu, så det är jättegivande för mig att skriva lite ibland :) Tack för att du tänker på mig <3 Kram!! 

Jag vet ju hur det är, det där med rädsla och oro... Oftast kände jag hundra olika känslor samtidigt, och då var det så lätt att missa det som var positivt. Oro, rädsla och ångest är så effektiva på att tränga bort allt annat. Tyvärr tror jag att vi som har svårt att få barn göder våra inre demoner rejält och under lång tid, så de blir väldigt starka och tar för sig i tid och otid. Det är svårt att få dem att försvinna. Så jag förstår att rädslan för att det ska gå fel kommer, hur optimistisk och positiv du än är. Jag har ett sparkande barn i magen men får ändå ofta besök av mina demoner. De är envetna små jävlar... 

Jag tror att jag förstår vad du menar med att om det ska gå fel inte får gå fel på samma sätt. En gång kan lika gärna vara en slump, två gånger känns olycksbådande. Tror faktiskt att det är ovanligt att ägg inte vill dela på sig. Teoretiskt möjligt kanske, men så vitt jag vet är det oftare kombinationen mellan spermier och ägg rent genetiskt som påverkar. Även om det var tillsynes frisk donatorsperma så har man inte en susning om vilka genetiska defekter spermierna bar med sig (jag tror knappt det finns en enda individ i hela världen som saknar någon form av defekt). Det är så lätt att det blir fel, och det behöver absolut inte bero på dig eller dina ägg på något sätt alls. Menopur är dessutom känt för att ge högre kvalitet på äggen, så jag håller verkligen tummarna för att det blir resultat den här gången. 

Alltså... Hormonell och jättekänslig här på andra sidan fäller några rörda tårar :') Tack för dina varma ord. Verkligen. <3 

Jag hoppas att det är så, att allt kommer naturligt. Som lärare har jag träffat många föräldrar som inte borde ha barn och känner kanske inte att jag är i klass med dem i alla fall ;) Men det är ett enormt ansvar att bli förälder, det känns redan nu. Framförallt är jag nog oroad över att det verkar vara en tös. Jag menar, hur många kvinnor råkar inte illa ut av framförallt män under sina liv? Vi funderar mycket kring namn och har försökt att inte spika något förrän vi träffats, men just nu ligger Gry och Liv bra till :) 

Jäklar vad gött det är när ägglossningssprutan ÄNTLIGEN tas :D Det är liksom lite som semester när man inte behöver spraya och spruta slaviskt längre ;) Sen är det Lutinus för hela slanten (eller?), så njut av att vara fri från medicinschema ;) Nu jävlar, äggen, ska det bli åka av ;) 

Det förvånar mig inte att det är så låg procent, tycker inte att jag hört om särskilt många som inte fått något alls av ett plock. Även för mig som utomstående kändes det som ett slag under bältet, så definitivt höjden av otur. Rätt skönt att kunna byta donator om det inte funkar bra, då är det liksom en part man kan göra något åt ;) Hur mycket får ni reda på om donatorn? Är det precis vem som helst eller väljs han ut på några kriterier? 

Usch ja, det förstår jag verkligen att du är rädd för :( Med tanke på allt som hände förra gången kommer det nog vara jättetufft. Går det att boka upp er på något trevligt? Ingenting kommer förstås ta tankarna ifrån IVF:en, men något kanske kan distrahera hjälpligt? Gå på bio och gå ut och äta middag? Träffa någon vän? Tänker att det kanske kan hjälpa att åtminstone bli distraherad en stund för att få vila lite inombords. 

Jag har kört på Crinone en omgång. Det är samma som Lutinus, fast som du skriver en gel istället för tablett. Tror man bara tar den 2ggr om dagen istället för 3 som man gör med Lutinus. Och helt rätt - nu ska det funka :D 

Vilken tid är det plock imorgon? SPÄNNANDE!!! Tänk, imorgon kan ditt lilla barn bli till!!! :D

Det känns som ett lotteri med äggen, tyvärr. Det är ju omöjligt att veta exakt hur mycket hormoner som krävs för att det ska bli optimal miljö för dem att växa till i. Tyvärr blir det ju mycket chansning på olika sätt. Jag fick ju 7 befruktade varav 1 inte klarade upptining och ytterligare 2 föll bort när vi långtidsodlade dem, men min väninna fick ut 2 ägg som båda befruktades varav det ena blev hennes dotter. Ren slump, känns det som. Så jag förstår att du vill ha många, det vill jag också nästa gång vi kör, men i slutänden spelar det ingen större roll. Alla kan bli bra, alla kan bli dåliga. Blir ett enda bra är det allt som krävs. Men som sagt, jag resonerar egentligen som dig och vill ha så många chanser som möjligt ;)  

Vad bra med såna grejer! Det är lite meditativt att baka tycker jag som är bakfantast :D Det behöver verkligen inte vara femdagars. Prognosen att det blir en graviditet med blastocyst lär vara 60%, så det är därför många vill ha det. Samtidigt är risken större att embryon inte klarar sig utanför kroppen om man odlar dem så länge, så tvådagars som kunnat bli barn har större risk att inte klara sig påstår de. På Sahlgrenska sätter de i regel tillbaka tvådagars om det inte finns särskilda skäl. Sista återföringen (man får 4 per plock) odlas resterande frysta embryon till femdagars förutsatt att man har flera kvar, just för att få ytterligare info om vilka/vilket embryo som har förutsättningar. Min lilla kotte är en sådan blasto. Sista försöket på det plocket. 

Jaha, vad häftigt!! Så din sambo kommer att stå som förälder på intyg också, eller hur funkar det? Eller blir det bara ditt barn rent juridiskt? Hahaha, klart han var ful den förra donatorn, det var därför befruktningen inte funkade ;) Här ska det bli vackra barn :P 

Jag läste på FASS att det ska vara fullt tillräckligt med progesteron om man tar både Lutinus och Crinone en gång om dagen (har jag för mig?), men jag tror att vissa kliniker gärna smäller på extra enbart på grund av att patienterna gnäller mindre då ;) Men det låter väl jättebra att fråga dem, så kan de förhoppningsvis ge ett mer motiverat svar. Jag har fem doser liggandes här hemma som är bäst före 2017, vill du ha dem kan jag skicka dem på posten. 

Oj, det var tidigt :D Lika bra att få det överstökat ;) Vad mysigt att bo på hotell! Åh vad jag hoppas på att logga in imorgon när jag vaknat och se att de fick ut massor med fina ägg! Hoppas hoppas hoppas <3 STOR kram, och lycka till vännen!