Inlägg från: hurtänktedunu |Visa alla inlägg
  • hurtänktedunu

    Någon som sätter igång i maj 2016?

    lillagumman1985 skrev 2016-03-04 00:25:43 följande:

    Hoppar in i tråden jag med! 


    Vi bestämde oss i morse för att försöka från och med maj/juni. Wiiii..


    Har längtat ett tag och jag har två barn sen ett tidigare förhållande (dotter på 8 och son på 4) Efter skilsmässa och tråkigheter mötte jag mannen i mitt liv. Vi är upp över öronen förälskade i varandra och har varit tillsammans i drygt 1,5 år nu. Allt är verkligen toppen och min kille kommer verkligen bli världens finaste pappa.


    Han har inga barn och är yngre än mig och jag börjar känna mig lite gammal... Så ska det bli får det bli snart. hehe


    Mina barn fyller år sista oktober och 3 maj.. Så en vårbebis 2017 hade varit mysigt. Mina två barn blev till efter ett halvårs försökande. Blir spännande att se hur det tar sig denna gång!  


    välkommen till oss. bara roligt med fler i tråden :D
    vad härligt att du känner att du har hittat rätt man och att ni vill ta detta steg tillsammans.
    visst är det underbart när man känner att man hittat rätt och att han skulle bli perfekt pappa. hoppas det går snabbt för er :D
  • hurtänktedunu
    stellanocte skrev 2016-03-04 05:22:17 följande:

    Mannen och jag köpte vårt första lilla barnplagg här och dagen. Jättedumt egentligen. Tänk om alltid drar ut på tiden och jag inte blir gravid och så sitter vi där och stirrar på det där plagget. Det var ju så gulligt dock. 


    äsch då. jag köpte barnplagg redan 2 år innan vi började försöka. Man får. Något att sitta och kolla på och tänka att målet är nära. :D
  • hurtänktedunu
    Tussilago6 skrev 2016-03-04 08:14:58 följande:
    Min yngsta fyller sex i år, det känns som att det var evigheter sen jag hade en bebis och jag har dålig koll på vagnar och sånt. Det har kommit massor med nya märken och prylar, jag har nästan inga grejer kvar så jag får shoppa mycket! Längtar!!

    Jag är egen företagare och jobbar deltid på en förskola men nu har jag blivit erbjuden ett heltidsvik på sex månader från maj. Så det känns ju perfekt att ta det och sen kanske sluta jobba och bara köra företaget tills det är dags. Men alla mina planer går ut på att det ska ta sig direkt i maj haha. Inte så smart, men man har ju liksom inte nåt annat att räkna efter just nu. Men blir det senare så får man väl tänka om då, det ju inte värre! Det är mest att det är roligt att dagdrömma och planera runt bebisen....

    Låter lyxigt med havandeskapspenning, det vill jag också ha!Vad jobbar du med?
    ja men det förstår jag. men livet brukar ha en fantastisk förmåga att lösa sig på något sätt ändå. Så oavsett om det går i maj eller i augusti så kommer det garanterat lösa sig.
    Vad har du för slags företag?

    Ja det är ganska skönt att kunna ha den möjligheten. Jag jobbar som sjuksköterska på en akutmottagning men jag pluggar även min specialistutbildning nu till barnsjuksköterska.

  • hurtänktedunu
    Tussilago6 skrev 2016-03-04 09:25:09 följande:
    Ja visst, jag är inte orolig. Allt sånt ordnar sig! Jag har två företag, ett litet lantbruk med får och höns som jag säljer kött, ägg och skinn ifrån. Ett företag är inom turismsektorn, jag drev och jobbade heltid med det med min exman men nu sköter jag bara administrationen, fast jag rår fortfarande om halva. Fördelen med företagen är att jag kan sköta dom hemifrån så jag kan fortsätta med det under föräldraledigheten och ta ut en halvtidslön sammanlagt, då kan sambon också vara hemma på halvtid samtidigt!!
    åh men vad roligt. Det måste ju vara jätteskönt som sagt. då kan du ju göra en hel del ändå även om du är hemma kan jag tänka mig. :D
    bra att kunna hålla sig lite sysselsatt. bra sätt att spara dagar också.

    Perfekt att kunna vara hemma samtidit verkligen. Om vi lyckas på första eller andra eller tredje ja så barnet kommer innan juni så blir min man också hemma. eftersom jag pluggar vill jag gärna göra klart det så då behöver inte jag ta ut några dagar så det är perfekt. Sen har vi mer än hälten av alla dagar kvar på dottern som blir 2 i sommar så där är det nog bra att bli av med lite dagar också eftersom man bara får spara 96 st efter hon fyller 4.
  • hurtänktedunu

    Woho!! Härligt. Här är det faktiskt jag som börjar få kalla fötter. Haha.

    Rädd för att det inte är rätt tillfälle men frågan är om det någonsin är det?

  • hurtänktedunu
    Svelin skrev 2016-03-10 06:07:25 följande:

    Tror inte rätt tillfälle finns. Har grubblat en massa till och från det senaste året, men nu vill jag bara att chansen ska finnas så att det kan bli en bebis. Skulle det inte bli det så var det inte meningen. Sen kommer jag ju sörja om det inte blir någon bebis, men samtidigt försöker jag tänka så. Om det är meningen att vi ska ha en till så kommer det bli en till. :)


    Ja det är väl så. Med första så kände jag lite så. ville att rätt tillfälle skulle infinna sig så att vi också skulle kunna få en bebis. Såg hur alla runt omkring en skaffade barn åt höger och vänster helt utan någon form utav säkerhet eller stabilitet efter korta förhållanden och ostabila jobb om dom ens hade något och jag vart nästan lite arg på mig själv för att jag var så kontrollerande och ville ha allt perfekt innan vi skulle skaffa en bebis. Var arg på mig själv för att jag inte vågade satsa mer än jag gjorde. Jag har alltid velat ha säkerhet och kontroll över mitt liv. Det är lite samma sak nu.

    Innan vi skulle skaffa första så ville jag liksom vara klar med min utbildning, ha fast jobb, vara gift, vart tillsammans minst 3 år innan vi skulle försöka och lite sådana saker. Ja körkort skulle mannen skaffa och bil skulle vi ha innan. Ja du ser ju. Mycket krav på mig själv och min situation.
    Nu andra gången är det lite samma sak fast ändå inte. Nu ville jag ha hus innan. Lite mindre krav i alla fall men ändå. Krav. Det känns lite dumt. Men nu får det bära eller brista känner jag. För man vet aldrig vad som händer i morgon eller nästa år. Visst lite får man kanske tänka men inte för mycket tror jag. Jag orkar inte fundera om detta blir rätt eller inte. nu är det bara och köra känner jag. haha
  • hurtänktedunu
    Svelin skrev 2016-03-10 16:28:40 följande:

    Alla de saker du nämnde hade vi klart innan första förutom att vara gifta. Det är vi fortfarande inte. :) Så stabilitet hade vi redan då och därför känner jag att det inte är ett problem, men däremot är jag överviktig och det jobbar jag på, men vill inte vänta längre. Jag blir ju inte yngre direkt. ;)


    Ja det är ju så. Ja vi hade ju allt utom hus när första kom och huset kom 7 månader efter efter 2 års letande. Men nej du har rätt. Nu är ju jag bara 26 år så inte så gammal än. Men äldre blir man ju. Som sagt jag tänker lägga ner tvivlet och bara köra nu
  • hurtänktedunu
    Svelin skrev 2016-03-10 20:50:29 följande:

    Tycker jag att du gör rätt i!!


    Tack!! Ja jag tror nog att det känns bra nu. Och det kan ju dessutom ta tid så man har ju ingen tid att förlora.
  • hurtänktedunu
    stellanocte skrev 2016-03-13 12:57:30 följande:
    Känner så väl igen mig i det du skriver. Så tänkte jag också, och tänker fortfarande så ibland. 

    Innan vi fick barn var tanken att vi skulle ha flyttat till ett hus, skaffat kombi, vara gifta, utbildade, tillsvidareanställningar, ha en ordentligt sparbuffert, etc, etc. "Kravlistan" var ganska lång. 

    Något av detta har vi hunnit med. Vi är gifta och hunnit utbilda oss, har heltidsjobb varav en fast anställning och en sparbuffert. 

    Vi har inte hunnit skaffa hus dock och det är väl detta jag funderar på mest. Samtidigt så tror jag att man måste våga släppa på kontrollen också. Vi har ett fönster på 4-6 år när det för de flesta går bra att skaffa barn och vad jag skulle jag ångra mest när jag blir gammal? Att vi flyttade till det perfekta huset men aldrig fick barn eller att vi fick barn och var tvungna att bo lite trångt ett tag?

    Jag vet ju vad svaret skulle bli för mig själv. 

    Ja men precis. Ibland måste man ju släppa på kraven lite. låter som du tänker som mig. Vi tog ju chansen trots att vi inte bodde i hus då vi hade letat så länge så var ingen idé att vänta längre. Men vi fortsatte gå på husvisning ändå och letade på. plötsligt änder det ju.
    Vi bodde i en 3:a på 80 kvm när dottern föddes. Det gick det också. Inga större problem och en bebis tar ju inte direkt mycket plats heller.
    Och när hon var 7 månader så skrev vi på papperen för huset vi bor i nu. Och det har gått hur bra som helst.

    Nu håller vi ju på å renoverar istället och då funderar jag på om man borde renovera mer innan nästa kommer och sådana saker. spara mer pengar osv osv. men det känns som världens dummaste argument.


    Som du sa med val. vill man ha massa pengar eller vill man ha barn? vilket är viktigast liksom. Det är även där väldigt lätt för mig.


    Men tanken om en till är väldigt skrämmande. Jag känner det när jag nattar dottern och gör saker med henne. hur räcker man till åt två stycken? två stycken med olika behov. Nästan skrämmande.

  • hurtänktedunu
    MissJL skrev 2016-03-17 09:47:42 följande:

    Jag tror också att jag drabbats av lite kalla fötter.. Mina flickor är bara 4 år men har på sista tiden blivit så stora o självgående... Är det dumt o börja om då? Egentligen vet jag ju att det bara är rädslan för förändring som spökar... För en bebis är ju min största önskan! Får ett litet stick i hjärtat i hjärtat nu när jag fått nys om några vänner som väntar smått... När jag väntade tjejerna fick jag panik o kalla fötter i typ v 18... Haha! Tur det gick över snabbt ;)


    Ja det där med förändring alltså. Man blir bekväm väldigt snabbt. Min är bara 2 och jag är redan bekväm. Haha. Men det är nog bara att köra och kanske blunda lite ????
Svar på tråden Någon som sätter igång i maj 2016?