Någon som sätter igång i maj 2016?
Jag ska börja i april, andra barnet. Min första kommer vara 1 år och 7 månader. Jag är så sjukt peppad på att börja att jag är rädd att bli besviken om det tar tid. Det är inte bra att vänta på att få vänta.
Inlägg från: Emmask
|
-
-
Samtidigt känner jag en oerhörd tacksamhet över att just nu bara ha ett barn, i synnerhet då alla säger att det är mycket mer intensivt med två. Omställningen till ett barn var för mig lite kämpig. Jag var inte redo för den ohyggliga inställning det innebar, men vande mig och nu känns allt bara fint. Hon är fantastisk.
Jag älskade att vara gravid och hoppas få äldsta det också denna gång. Tyckte också väldigt om att föda barn och ser fram emot att det eldprovet. Tänk att få se magen växa igen. Åh. Så komplett jag kände mig som gravid. -
En sak till, varför inte börja i april? För att vara på säkra sidan? :)
-
Coolt med hemmafödsel! Och väldigt ovanligt. Gud vad jag längtar nu.Beebii skrev 2016-01-09 07:36:14 följande:Åh jag längtar oxå att få bli gravid igen! Har två barn och två tidigare mf bakom oss. Har försökt några månader innan jul men blev inget så nu vill vi avvakta till april,maj någon gång innan virrvarr igen. Lång väntan men tror verkligen att det är värt det!
Första graviditeten och barnet var problemfri, Dick ville hon ut i v.34+3 från molande hela dagen (som vi inte förstod var förvärkar) satte det igång på EM. Åkte in på BB och 4tim senare föddes hon. Snabb andningshjälp för att få igång flåset och sen var allt bra!
Andra graviditeten lika problemfri fast med aningens foglossning.
Satte igång hemma och på 5 värkarna totalt - ca 20min så föddes hon hemma i badrummet. Problemfritt och relativt smärtfritt konstigt nog!
Undrar så hur nummer tre blir! Hoppas faktiskt på normal förlossning! -
Vi börjar som sagt i april och just nu håller jag bara tummarna för att min bästa vän ska bli gravid så att vi inte riskerar bli gravida före dem, som hållit på ett tag. Lite känsligt, det där. Vill så infernaliskt gärna bli gravid samtidigt som henne, men sannolikheten är liten.
-
Det är också en hemsk aspekt, att följa en graviditet som framskridet som ens egen skulle ha gjort. Äh jag ska släppa detta nu, kan ju ändå inte påverka det.Teresiat skrev 2016-02-08 18:34:51 följande:
Risken är liten med det händer! Jag och min bästa vän blev tidigare gravid samtidigt med exakt samma BF datum. Helt oroligt då de inte ens försökte bli gravida just då, även om det var välkommet. Tyvärr slutade det i missfall för hennes del dock :(
-
Vi blir 32 och 37 i sommar så vi är inte heller purunga. Gifte oss när barnet var ett halvår. Vi har aldrig medvetet gjort barn förut så jag är lite peppad och funderar på hur vi ska bära oss åt. Köra varannan dag i en vecka runt ägglossning? Hur har ni gjort?Beebii skrev 2016-02-14 10:59:43 följande:
Ja jag är 36 och min sambo 34 så vi är väl gamlingarna i gänget här! barnen födda -07 och -12 så att få bebis 2017 gör att det är 5 år mellan barnen. Anledningen är bara att vi inte varit överens om en tredje förrän nu och då känner jag verkligen för vår barn då vi fyller september, november och december i familjen redan. Har ätit kvinna vitamin sen efter nyår. En vän ska få barn i april så det blir nog lagom att öka hormonerna då jag tempar och använder fertility friend på mobilen för att få koll på cykeln tills dess men det fladdrar så väldigt. Någon mer som temperatur inför så att säga?
-
Jag måste slå ett slag för små bröllop. Vi la kanske 10 000 på vårt bröllop, gifte oss borgerligt och vännerna väntade på oss hemma i huset. Mycket nöjd! Hade annars aldrig blivit av sedan vi fått barn.
250 000 för ett bröllop är en helt annan värld :) Berätta gärna! -
Åh herregud, motsatsen till mitt bröllop. Låter som ett helt äventyr. Förstår verkligen att ni ville göra det innan barn. Hatten av för er! Det låter som något folk minns.hurtänktedunu skrev 2016-02-15 20:15:41 följande:nej det var lite så vi kände. skaffar vi barn först kommer det inte bli av så vi körde på det först.
Tog examen från universitetet båda två 2012 och bytte i samma veva stad. bodde då några månader hos svärföräldrarna som gjorde det möjligt för oss att spara ihop alla pengar själva. kändes sjukt skönt för skulle aldrig ta lån för något sådant.
Men vi körde all in på det. Min man är kurd från iran också så vi skulle mixa 3 kulturer i ett bröllop.
så vi hade en stor lokal med enbart glasfönster, en stor persisk buffe med helgrillat lamm och annat gott, efterrättsbuffe,
jättefina blomdekorationer på borden i typ stora martiniglas och även i kyrkan. min brudbukett bestod utav rosa pioner och vita rosor. hade 3 tärnor och 3 marskalker. min klänning var en typisk prinsessdröm med korsett och sen en stor tyllkjol med 9 lager tyll och långt släp. ringar i vitguld.
åkte hummerlimousine. hade kurdiska spelmän som följde oss hela dagen. 3 fotografer och en kameraman. öppen bar. sen tillkom ju mycket i form utav trycksaker och annat. gjorde en personlig stämpel som vi använde på alla trycksaker för vår dag som min man designade.
ja som sagt det var en underbar dag med allt man kunde önska sig.
skulle gärna göra om den dagen fler gånger. varmaste dagen på hela sommaren var det också. strålande sol och 30 grader varmt.
två vigslar. en kristen i kyrkan och en persisk i lokalen. helt underbar dag helt enkelt.
Ibland kan jag avundas prinsessbröllopen, ungefär som jag kan avundas tjejer som väger tio kilo mindre än mina 60, utan att för den sakens skull orka göra något åt det :) -
Min vän föder barn. Jag längtar ihjäl mig.
-
Jag vill också föda barn. Det är sjukt hur mycket som satts gång senaste veckorna bara. Från osäker till längtan. Jag har som mål att träna upp ryggen innan jag blir gravid, den var stark innan förra graviditeten men tog ändå stryk. Om jag inte blir gravid snabbt ska jag satsa på att göra bra tider på lopp i sommar, ta fokus på något annat. Vi börjar den sjätte april. Våghalsar! Som tidigast blir BF då den 30 december. Är kluven, men samtidigt känns det omöjligt att vänta. Blir vi med barn på en gång kommer jag nog ångra att vi inte väntade en månad, men dröjer det länge kommer jag ångra ännu mer att vi inte tog det där extra tillfället som var på gränsen.
-
Men herre Gud vad tiden går långsamt!
-
Jag är i samma läge. En dag över tiden och mina billiga, utgångna tester visar inget, men heller inta tecken på mens. Begick ett minimalt misstag tre dagar efter äl. Känner mig också kluven. Så fånig jag känner mig.Beebii skrev 2016-03-24 06:56:47 följande:
Hej tjejer måste höra om någon här tempar eller använder fertility friend? Jag började tempa i december för att gå koll på cykeln. Även ätit folsyra (och massa andra vitaminer) sen december januari. För att känna att det bara är att köra i typ maj-juni. Har nämnt det för gubben men han är inte så intresserad av detaljerna utan blir glad när han får ligga bara denna cykel gick tempen ned som vanligt vilket ska tyda på att ägglossning skett. Dagen efter gick tempen upp igen och vi "råkade" ha sex. Nu är jag på dag 32 i cykeln, ingen mens men en spotting igår och fortfarande är tempen hög! Den ska annars sjunka när mensen är på G. Shit jag törs nästan inte ta ett test för jag misstänker att jag är gravid...å nu vet jag inte vad jag ska känna, ville ju så gärna ha ett vårbarn och nu väntar jag troligtvis ett decemberbarn! Vet att det låter drygt och ja jag kommer älska barnet ändå men nu var det 3e och sista barnet, jag hade alla möjligheter att planera men så.... dessutom har vi typ bara haft sex just denna enda gång och då skulle det helt plötsligt ta sig direkt! :-/ ödets nyck! Verkligen! fast är jag gravid är det förstås en fantastisk lycka men jag kommer ha oerhört svårt att hålla masken för familj, vänner och på jobbet!
Ursäkta långt inlägg!
-
Här har jag övertygats om att inte chansa på april utan börja i maj, så 3 maj blir första försöket. Det känns helt olidligt att behöva skjuta på det en hel månad nu när jag tänkt att vi skulle börja till veckan. Alla vi peppade här i tråden kommer vi bli tokigt om det tar lång tid för oss att bli preggo.
-
Det är svårt det där. Jag var hemma 7 mån och sedan två fp-månader på sommaren och en fp-månad denna sommar. Jobbat 80 % hela tiden. Pappan var hemma lika länge och hon går nu på förskolan. För oss var det lagom länge eftersom jag behövde komma tillbaka till jobbet för att må bra (komplext...) och min man började nytt jobb. Trodde jag skulle vilja vara hemma hur länge som helst men bebistiden slet ut mig. Vid åtta månader blev det ju riktigt kul! Och då jobbade jag... I vilket fall. Nästa barn planerar vi att dela mer på tiden om arbetsgivarna tillåter, alltså att dela veckorna på hälften, eller att jag jobbar en dag i veckan rätt tidigt. Har ett mycket flexibelt jobb. Det hade kunnat vara räddningen när jag klättrade på väggarna förra gången. Eller också lyckas jag tajma med någon vän denna gång så att det blir roligare att vara ledig där i början. Det blir ju också helt annorlunda att ha två.hurtänktedunu skrev 2016-04-15 11:24:40 följande:Ja men så ser ju livet ut ibland liksom. inte så mycket att göra åt. nästa barn kommer inte heller få börja innan 2 års ålder. men som sagt jag vill inte vara hemma hela den tiden.
Jag gick ju hem april 2014 och kommer börja jobba igen 50% september 2016 liksom. Det är inte kul. Även om jag älskar mitt barn. Men jag har jobbat timmar ibland sedan februari 2015 så lite har jag i alla fall kommit ut.
haha ja jag har ju dottern att kolla på och det är ju fortfarande på babyavdelningen så det är bra :D -
Håller tummarna särskilt för dig! Kan inte föreställa mig hur det är men önskar dig all lycka.Hautecouture skrev 2016-04-17 10:31:41 följande:
Hej!
Får jag hänga med här?
Jag och min kille ska också börja i maj (vi har försökt tidigare tagit paus från det på grund av 9 missfall och utredning som nu är klar )
Vi har inga barn sedan tidigare. Vi hoppas innerligt att det kommer gå bra nu när jag får medicinsk behandling (bl.a hormoner).
Håller tummarna för ett plus för oss alla!
-
Vad säger utredningarna om orsaken till missfallen, och kan de göra något för att minska risken?
-
Nej fy fan. Så överjävligt.Hautecouture skrev 2016-04-17 21:18:50 följande:Tack för välkomnandet! Tyvärr måste jag dra mig ur då min kille lade alla korten på bordet idag. Han är osäker på om han vill ha barn eller förlova eller gifta sig för den delen. Han vet inte vad han vill.
Jag är såå förbannad och känner mig tom nu. 7 år tillsammans 9 missfall, en utredning och en operation och så nu detta!! Vi är 34 & 38 år.
SUCK (förlåt för denna stämning trodde inte jag skulle bli lämnad efter 7 år)
Önskar er alla lycka till.Kram