• UndrandeSökare

    min man förstår inte vad som krävs

    Varför gjorde ni en utredning för 1.5 år sen?
    Var det en missfallsutredning eller
    har ni haft problem med att ägget inte fäster?

    Fråga din partner rakt ut om han vill ha barn eller ej.
    Har han ångrat sig nu efter missfallet?
    Kanske han såg hur jobbigt du fick det när du fick missfall
    och han vill inte riskera det igen?
    Han kanske blev chockad av missfallet och mår dåligt över situationen nu?
    Ni måste sätta er ner och prata ut.
    Kanske ni tillsammans eller var för sig ska gå till någon kurator?
    Om ni känner att det behövs .

    Vill ni båda ha barn så måste man ju ha sex åtminstone
    vid ägglossningen och gärna några dagar innan också.

    Använder du ägglossningsstickor? Om inte, så köp det på Apoteket så kan du ta reda på när du har ägglossning och ni kan maximera chanserna.

    Ett missfall kan man få, men om ni får 3st så tycker jag ni
    ska kontakta vården för en missfallsutredning.

    Lycka till.

  • UndrandeSökare

    Det KAN ju vara så att han känner sig deprimerad
    eller misslyckad över missfallet.
    Vissa män klarar inte av misslyckanden så bra.

    ELLER så kan det ju vara så som du sa  - att han har barn sen tidigare,
    och då känner han ju helt enkelt inte lika stort behov som dig att få ett barn.
    Han kanske egentligen är nöjd med som det är? (även om han inte vill erkänna det för dig, därför blir han sur när du vill prata om det).
    Vissa män tycker egentligen innerst inne att det känns jobbigt att starta om
    med blöjbyten och vakna nätter när de redan har lämnat den perioden.

    Dessutom kan ju män (teoretiskt iallafall) få barn hela livet.
    Charlie Chaplin fick barn när han var över 70år.
    Alltså behöver män inte känna sig lika stressade som kvinnor när det gäller barn. Kvinnor kan ju inte få barn med egna ägg hela livet (om de inte har fryst ner sina ägg då).

    Han är ju 50år och kanske egentligen är rätt nöjd med de barn han redan har, medan du som är 15 år yngre och inte har några barn och känner paniken att det ska bli försent för din del känner det på helt annat sätt.

    Försök förklara detta för honom att du VERKLIGEN vill ha barn och vill han inte försöka på regelbunden basis så måste du fundera ut hur du ska göra då.
    Kan du tänka dig att leva hela livet med honom även om ni inte
    får några barn alls? eller är det otänkbart för din del?

    Vill du verkligen få barn till vilket pris som helst så kanske du får lämna förhållandet och hitta nån annan som också vill ha barn lika starkt som du.

    Fundera ut hur du verkligen känner och prata med honom om det.
    Frågan du måste ställa dig är - Vilket är viktigast för dig, att leva med denna man oavsett barn eller ej ? eller att få ett barn?

    Kan du tänka dig att skaffa barn på egen hand genom att adoptera eller insemination?

Svar på tråden min man förstår inte vad som krävs