Hantera missfall
Prata, prata, prata och sen prata lite till. Skriv av dig all besvikelse och alla andra känslor du har. Glöm inte att även din partner har förlorat ett blivande barn.
Inlägg från: LFF
|
-
-
Du har absolut ingen skuld till att det lilla livet inte tog sig.iris96 skrev 2015-07-19 21:53:37 följande:
Det är så jobbigt alltihop. Vi har försökt skaffa barn sen gav vi upp hoppet lite, sen helt plötsligt kom både graviditeten och missfallet som en chock samtidigt. Jag ger mig själv skulden för vad som hänt.
Jag har två missfall i bagaget innan det till slut gick hela vägen. Det gick rätt fort första gången efter att vi började prata om barn. I samband med att jag skulle fylla år var jag i v12 och vi hade just berättat för mina morföräldrar och min pappa (mamma visste sen plus). Sen dröjde det 3 år till nästa plus. Då upptäckte de på ultraljudet för kuben att liten inte levde längre. Ett drygt år senare kom nästa plus. Då hade jag kontakt med en gynekolog och fick göra ett vaginalt ultraljud och fick världens chock då det visade sig ligga två där inne. Den gången gick det vägen även om jag inte vågade tro på det förrän efter rul.
Nu vet jag inte hur länge ni försökt eller om ni redan sökt hjälp men oavsett så tycker jag att du ska ta kontakt med vården och be om att få prata med någon om dina känslor kring det hela. Jag ångrar att jag inte gjorde det själv.