Marsbebis 2016

Åh, man hade glömt hur små de är, vår lilla flicka ligger och ammar här nu och är så mini, mini, mini... :) Jag hade nästan glömt också hur mysigt det är med bebis, Gud vad jag njuter! Sista bebisen för oss...!

Det är så skönt nu att min man kan vara hemma i 2,5 v eftersom påsk infaller med de 10 dga, men börjar redan oroa mig lite för hur det blir när han börjar jobba och jag ska lämna barnen på skola och fsk på morgonen - dottern äter nämligen mycket på morgonen och det är ett enda töcken av amning, rapning och kräk vid den tiden de andra barnen ska göras klara och iväg plus att både jag o bebisen måste vara iordning också. Svårt att styra bebisens amningsbehov efter när skolan börjar. Hur ska jag fixa det tro?!

Ja precis, man får nog rikta in sig på att inte alltid ha en helnöjd bebis! ;) viktigast är ju att vår äldste kommer till skolan i tid! Ni (och vi) hittar förhoppningsvis någon form av rutin som funkar så småningom! Har du haft nga fler känningar? :)

Mmmm! :) Låter som en bra plan! Tyvärr möjliggör makens jobb inte att han kan börja så sent som efter 8:30, då skolan börjar, och fritids har vi inte rätt till. Men han får ju vara behjälplig med barnen innan han åker. Förhoppningsvis hinner vi se någon form av "mönster" i sovande o ätande innan han börjar jobba, kanske är för tidigt att börja oroa sig... (?). Så här precis i början är väl allting lite si och så... ;)

Ja verkligen, känna med alla sinnen - det ska jag gå in för!

Åh vad duktig din stora tjej är! Inget trots där inte?! ;) Våra barn är 8 och 5. 8-åringen kan ju fixa själv men den andra har ngn slags "snart-6-års-kris" och kan streta emot det mesta och vill inte alltid samarbeta. Samtidigt är han jätteförtjust i sin lillasyster (liksom sin storebror) så vi får se hur det går att lirka ihop morgnarna. Han kommer ju bara gå 15-timmars nu by the way. När vi fick tvåan så hade jag ettan hemma också tills han var drygt 3,5 år, så vi hade inte den där stressen på morgonen då på länge.. Men det kunde krisa ändå, det skiljer 2,5 år mellan dem och ettan kom lagom in i en kraftig "utvecklingsperiod" (läs trots, säkert i kombination med omställningskris) när lillebror kom. Det var en utmaning! Men idag är de SÅ tajta, så nåt gjorde man väl rätt iaf... :p Din dotter verkar ju "lugn och snäll" så mina knep kanske inte är relevanta för dig, men annars är mina råd att ta en dag i sänder, att ha i åtanke att allt går i perioder och blir bättre med tiden, att inte ha för höga krav på sig själv utan gå in för att vara "good enough".

Ja du blir nog lite chockad, det är jag, och då är hon ändå lite större än vad sina bröder var!

Skönt slippa tänka på lämning och hämtning! Tvåan börjar förskoleklass till hösten (och ettan börjar andra klass) så då tänkte vi också försöka börja utnyttja skolskjutsen (vi bor ju med på landet). Det kanske kan underlätta något!

Men när det plötsligt är över tänker man "shit vad fort det gick"!

Nä men din stackare, och det är detta som de kallar för det välsignade tillståndet?! Hoppas du får föda snart så vi slipper få dig avlivad, vi hade saknat dig! Nä usch förlåt, men det lät så kul, lite tragikomiskt alltihop... Hoppas du hittar ett sätt att härda ut den sista tiden! Snart är det din tur!!

Stort grattis Sanna, så underbart! <3

Förstår att många av er har det kämpigt så här på slutet, och jag känner med er. Men försök njuta av sparkarna/rörelserna så mkt ni kan, för de saknar jag nu! detta skådespel på kvällarna, när magen böljar o dansar, så mysigt. Det får jag nog aldrig uppleva igen. Saknar min lilla bula också. Det är ju sjukt hur kroppen funkar ändå och hur hud o vävnad kan dra ihop sig, jag har knappt ingen mage kvar på bara några dagar. Känns nästan snopet - från den ena dan till den andra är det över... Men jag vill ju givetvis hellre ha min bebis här än inne i magen, vill ju inte byta tillbaka även om jag saknar att vara gravid också! Kämpa på nu ladies det sista - snart är det över och ni har ert hjärta i famnen!

Mammave hur funkar det för dig, "tajmar" amningarna/sovstunderna med när du behöver iväg o lämna/hämta så att det fungerar, eller hur får du ihop det?

Jag har liksom du Elenic och Reflexen den stora fördelen att ha en förälder nära, så vi ska få lite hjälp med lämningar på morgonen några ggr i veckan fram till sommarlovet (till att börja med), så det ordnar sig nog ändå! Skönt att veta!

Det här med samsovning, hur får ni till det bebismammor (och även ni som har erfarenhet av bebislivet sedan tidigare såklart)? Dottern somnar gärna vid bröstet på natten, och själv är man ju sjukt trött där mitt i natten. När jag försöker lägga ner henne i babynestet vaknar hon gärna, och man får börja om igen med amningen... Nån gång har jag somnat själv vid amning så har hon sovit vidare i min famn (jag halvsitter typ). Det är "livsfarligt" eller, att de sover i famnen? Man vill ju gärna att vi båda får sova lite. Några nätter har hon sovit flera timmar i sträck men det är väldigt oregelbundet än så länge.

Glad påsk på er alla!