Jag mår piss faktiskt :( är super trött, idag har jag i princip sovit hela dagen igår samma fast jag testade att ta en motions promenad. Det gick br:) mår illa och är trött. Tack och lov att jag inte börjar jobbet förs om några dagar. Hur kommer det bli då?
Saltig: jobbar oxå med barn dock lite större. Men det är inte lätt att smita undan för att vila. Tack och lov spyr jag ännu inte men mår illa lite heeeela tiden :( jag borde var i V 6-7 nu vet inte säkert ännu.
Hej! Precis som "Nystjärna" har inte jag heller varit aktiv på ett tag. Börjar sakta vakna ur gravidkoman ;) illamåendet har lagt sig lite, tröttheten är inte lika tung. Jag får dock fortfarande "mörka" flytningar men inget på pappret, vet inte vad det beror på. Magen växer den är jobbigast just nu det spänner och drar på efm., kvällen. Imorgon ska jag på,inskrivning är i V10-11. Kommer troligtvis göra kub test.
Hej! Har inte varit aktiv i tråden alls dock i början. Men nu börjar jag känna mig lite ensam i detta, trots en man som stöttar och är omtänksam.
Jag är i V36 med 3:e barnet och har ett planerat snitt 21/3 så det är nära nu.
Men, sedan några dagar tillbaka har jag haft en ihållande mensvärk som inte vill släppa, bebis är fixerad, har haft tjockt slem som släppt, dålig i magen och lätt illamående, enorm trötthet.
Var inne på specialistmödravården igår och allt såg bra ut inget som visade att en förlossning var på G, läkaren sa dock att min kropp håller på att förbereda sig. Vill inte att det ska bli akutsnitt, är jätte nojig.
????
Saltig: Det är jätte spännande, men jobbigt att inte orka göra något och att ha ont hela tiden. Läkaren kollade tappen och den visade inga tecken på att förlossning var på G. Jag känner att denna bebis hade kikat ut tidigare eller kommer kika ut tidigare. Har BF 29/3 egentligen men eftersom vi får ett planerat snitt blir det 21/3. Så vi får se hur det går, är det något jag lärt mig av mina tidigare graviditeter är att slappna av och inte försöka oroar mig över vad som kommer ske eller inte ske. Ut komma de små liven oavsett.
Nystjärna - Lita på läkarna att de inte ger dig tabletter som är dåliga för din bebis, tänk på att bebis kan må dåligt av att du är stressad. Men det absolut viktigaste är att du och din man mår bra i det beslut som tas. Är det foglossning som du har? Har inte orkat läsa tidigare inlägg.
Hej, min padda funkar dåligt med FL så allt jag skriver sker med fördröjning likaså klick jag gör etc etc. Hade skrivit ett inlägg till dig "Nystjärna" men orkar inte skriva om det, suck! Tycker i alla fall att du gör rätt i att inte äta tabletterna om du har en sådan stark oro kring dem. Har du provat att bada?
Själv är jag less, har varit sjuk sedan årskiftet och har nu i ett par dagar haft lätt feber. Blir så klart nojig för varje ny sjukdom jag råkar på. Men framför allt är jag trött på att vara trött, vill så gärna ha lite energi så här på slutet för att njuta av den sista tiden. Men icke!
Det jag oroar mig för allra mest är att jag fortfarande ska hosta och nysa när jag blivit snittat, förstå den smärtan :(
Jag läser era inlägg och vi sitter alla i samma båt fast med olika besvär och familjer. Det som får mig att hålla ut är att jag vet när min bebis kommer 21/3. Det blir ett planerat snitt denna gång.
Annars mår jag skit, är sjuk, har foglossning och jobbiga förvärkar. Har även tappat aptiten och mår illa då och då. Suck!
Pauliina- vilken vecka är du i? Låter som om det är på G, men kan dröja flera timmar innan det ens är daggs för att åka in. Har du haft snabba förlossningar tidigare?
Bröt ihop idag över middagen. Mitt humör har inte varit på topp idag var av jag hållt mig mycket för mig själv.
Sonen krånglade med maten, jag kände ingen smak eftersom jag är förkyld, jag hör på mig själv att min ton inte är rolig och jag ser hur min man tycker detta är jobbigt. Jag säger då högt att det är svårt för mig just nu att hålla humöret uppe. Han kontrar med - jo, jag har förstått det men det är svårt för oss andra att vara glada då. PANG! Där brast det, tårarna bara forsade och de triggade igång min hosta ännu mer så att jag kräktes, stängde in mig på toaletten och tyckte synd om mig själv. Stackars barn, jag ,måste ha skrämt dem rejält :(
Jag har haft det på känn, att ett utbrott var på G! Tror att jag behövde få ur mig lite frustration, självömkan, och tårar. För nu mår jag en aningens bättre kanske 5% bättre ;)