När alla andra blir gravida

För mig är det knepigaste att de som är gravida/har barn förväntar sig att vi som inte har barn ska anpassa oss efter dem - tjejkvällar är nu vid lunchtid vid lekparken för det passar föräldrarna bäst. Det är inte så kul för dem som inte vill ha barn heller, men blir ju extra jobbigt för oss som kämpar. Det känns så konstigt att när de med barn är som lyckligast, och jag som olyckligast, så förväntas jag vara den som visar mest hänsyn. Om nån av mina gravida/föräldravänner nån gång sa "nu kör vi en tjejkväll utan barnsnack" skulle jag bli överlycklig. Men istället får jag antingen lyssna på förlossningsberättelser och graviditetsgnäll ("buhu jag får inte dricka vin") eller inte träffa vänner alls.