Ni som kan det där om Antabus och missbrukande styvförälder?

Jag har gått på antabus tidigare men fått sluta pga av mina blodvärden, jag tål inte antabus. Det är vanligt enligt min läkare så det stämmer säkert.

Tog 200mg 2 ggr/vecka förut. Tror inte man opererar in antabus i Sverige (Persbrandt gjorde det i Norge tror jag?) och det är väldigt osäker metod.

AA fungerar inte för alla. Jag har varit på drygt 10 möten för jag ville ge det en chans, men jag kände ingen samhörighet eller igenkännande när jag var där. Mådde bara dåligt av mötena.

Får hon terapi? Det finns ALLTID en orsak att man dricker och får man inte hjälp med grundproblemet blir man bara tillfälligt alkofri, men inte frisk. När man mår dåligt men inte dricker tror "alla" runtomkring att man mår bra och att allt är frid och fröjd.

Men sanningen är att när jag håller upp i några år så mår jag uruselt och är nästan självmordsbenägen för jämnan. Detta är det ingen som vet eftersom mitt mående inte syns utanpå. Jag är snygg/fräsch och tar väl hand om mig själv - alltid.

Men jag mår MYCKET bättre när jag "får" dricka ibland.

Att ta återfall ingår i sjukdomen och är snarare regel än undantag. Viktigast vid ett återfall är att stoppa det omedelbart och att anhöriga inte gör någon stor sak av det.

Att hon enligt dig inte "inser allvaret" angående återfallet är enbart positivt hur konstigt det än låter.

Jag är själv sambo med barn och bonusbarn.