Att uttrycka sig så redan efter två år säger väl ändå allt? Tidpunkten kanske spelar mindre roll i och för sig. Fråga om han älskar dig. Svarar han ja på den frågan borde han förstås vara attraherad av dig med. I min värld är man attraherad av den man älskar. Älskar man inte någon dör den attraktionen för eller senare. Det hänger ihop skulle jag tro.
Man kan förstås bli attraherad av andra människor när man lever i ett förhållande. Det är väl oftast mera på ett ytligt plan, att man lagt märke till någon. Kan förstås även vara någon man ser regelbundet, i jobbet t.ex. Då kanske vi pratar om en djupare attraktion. Älskar man någon ska inte det spela någon roll. Alla människor får stå för sina val om nu något inträffar när man lever i ett förhållande.
Jag menade bara att jag tror inte man älskar någon på alla plan utan attraktion.
Attraktion är något vackert. Det jag upplever vackert. Hela hon. Hur hon ser på mig. Sättet hon är på. Hur hon uttrycker sin kärlek till mig. Små saker, detaljer och egenheter som bara jag vet om. Den fysiska attraktionen förstås. Hennes lår, rumpan och brösten. Dom små attraktiva bröstvårtorna som står ut som hallon och säger "kom och smaka på mig". Jag vet inte, men jag har alltid tyckt att hennes bröst pratar med mig.