Kan inte glädjas med andra som får barn.. Någon mer?

Hej TS, har också befunnit mig i din situation, jag och mitt ex försökte bli gravida i 2 års tid utan att lyckas, jag genomgick flera tester, spolade äggledarna mm mm och det visade sig att jag fungerade ok, däremot var mannens spermier alldeles för få... Vi hade bokat tid för ivf och allting men jag insåg sen att jag inte orkade mer, (han var inte speciellt snäll på slutet). och vi gjorde slut. Jag minns att jag under denna process när vi försökte bli gravida mådde pyton, jag HATADE alla gravidmagar jag såg på fb och kunde inte heller glädjas riktigt åt mina vänners graviditeter, var så nedrans avundsjuk och det gjorde så fruktansvärt ont. Grät rätt ofta och tyckte synd om mig själv. Det värsta var iaf när hans vänner skickade mms med ul bild på deras foster å skrev "kolla vad vi lyckats med". denna bild skickades till båda våra telefoner (mitt nr hade dom inte ens så måste ha letat upp det på nätet). Blev iaf sjukt sårad och tyckte det var riktigt dålig stil, snacka om att strö lite extra salt i såret liksom då dom visste att vi hade det svårt..... nä fy å blä och jag förstår verkligen din frustration.
Däremot får du aldrig ge upp hoppet! jag sitter nu här, 2 år senare med en liten i magen och är i vecka 13 med min nya man, gick på första försöket vilket var VÄLDIGT snopet, så allt kan hända! håller alla tummar och tår jag har för er och att ni snart blir gravida! <3