Vi som äntligen är gravida efter IVF i April/Maj 2015

Jag känner att jag inte har koll på er, ni är inne så sällan :P Hur är det med er allihop? Kram! 

Vad härligt att höra att det överlag är ganska bra, även om flera fortfarande mår skit ;) Instämmer med Lady1986 och Linda8110 - fy fasen vad pinsamt flåsig jag blir! XD Jätteroligt att höra hur det går för er allihop. Jag har ett superdåligt minne så det skulle vara intressant med en lista över aktuella veckor ni är i så man får bättre överblick :) 

Med mig är det överlag bra. Gick precis in i vecka 13 (12+0) idag, så det känns som att jag passerat en stor milstolpe. Äntligen i andra trimestern!! Har känt mer hunger än innan, så i och med det har jag kunnat äta bättre och illamåendet har varit lite mildare (eller, jag har i alla fall inte kräkts på ett tag). Trött fortfarande. Magen är SÅ uppblåst!!! Sen tycker jag i och för sig att jag börjat få en liten, liten kula. Den syns när jag ligger ner. Superspännande!!! 

Sitter precis med ett delikat problem. Min kusin sitter lite i samma båt som jag. Hon har också svårt att få barn, så vi har verkligen funnit varandra i det här. När hon blev gravid (som tyvärr slutade i hennes första missfall) mådde jag väldigt dåligt, så jag hanterade inte nyheten så bra som jag önskat. Jag redde ut det med henne och förklarade att min dåliga reaktion inte berodde på henne, utan bara att jag mådde så fruktansvärt i min situation, så det är lugnt med det. Nu är det ombytta roller och alltså min tur att försöka berätta för henne på ett så skonsamt sätt som möjligt och bara hoppas på att hon inte är där jag var när det gällde henne.

Har ni några tips eller idéer kring hur jag kan göra det så snällt som möjligt? Hur hade ni velat att någon berättade för er när/om ni var i det läget att ni inte stod ut med andras graviditeter? Jag tänkte skriva ett PM på Facebook så hon inte behöver känna pressen av att reagera på rätt sätt ifall hon blir ledsen och behöver smälta det lite och förklara att hon inte på något sätt är tvungen att glädjas med mig. Vad tror ni om det? 

Hej allihop :) kul att läsa att det går så bra för er! Jag är i vecka 7 nu (6+3) och mår pyton... Sover hela tiden. Yr och illamående, spytt ett par gånger. Ingen aptit trots visst sug efter konstiga saker som jag annars inte gillar, tex så blev jag sugen på en big mac trots att jag är vegetarian... Hoppas att detta lägger sig snart då det gör mig ganska begränsad. Kan inte dricka kaffe heller så har huvudvärk hela tiden också. Är ett riktigt kaffe monster i vanliga fall men bara lukten får mig att kräkas. Men man skall inte klaga, nu är vi iallafall gravida som sambon säger :) var inne på SU i veckan p.g.a starka smärtor i livmodern som man trodde var växtvärk. Fick då se ett tickande litet hjärta :) någon som har tips på att lindra illamående? Vågar inte ta prostsfen utan att ha pratat med Repro. Någon som testet akupunktur armband för åksjuka?

Kram!

TACK för er input på frågan om hur jag kunde meddela kusinen. Det är verkligen ovärderligt att få feedback från andra som vet hur det är. Efter några timmars plitande och korrekturläsning från maken har jag nu skickat iväg ett meddelande och väntar på min dom. Kommer hon att orka fortsätta träffa mig eller är det dags för en paus? Jag kommer vara nervös ända tills jag får höra hur hon reagerar och kan bara hålla tummarna för att hon är en större människa än jag. 

Linda8110: var lite försiktig med lakrits under graviditeten. Jag själv har svårt att hålla mig borta helt från det .

Nu tror jag väl inte att du vräker i dig det men högt intag av lakrits höjer blodtryck och ökar kortisolnivån hos barnet.

Lakrits är okej att äta. Men de rekommenderar att man äter högst 50 gram per dag. Det motsvarar 15 bitar ur en salt och blandat påse. Jag har vägt. ;)