Vi som äntligen är gravida efter IVF i April/Maj 2015

Så kan det mycket väl vara! Är jag ute och cyklar ser jag till att inte köra i hålor eller gupp, fått för mig att bebis lossnar isåfsll hahaha

Ja lite nedräkning har jag. Känns lite skönt med några milstolpar på vägen. Ska diskutera med bm när jag träffar henne att jag ska bli inskriven på spec mvc, fick stort barn förra gången och en sfinkter Ruptur så vill ha lite extra koll denna gång så bebis inte blir nästan 5 kg innan hen kommer!

Hur har det gått idag? Jag har faktiskt lyckats koppla bort tankarna lite och inte ältat så mkt. Jag börjar våga tro på att det kommer gå bra  

Hej! Hoppar in här. Vi gjorde ET 15 maj och har nu plussat! Så obeskrivligt glad. Vårat första IVF försök efter långa protokollet. Första barnet och 2 år sen vi började. Har ett ma med i bagaget från förra i sommaren i v10 så är ganska så orolig att samma sak ska hända igen. Men just nu är vi glada åt vårt plus!

Det gick bra, jag träffade bm igår och hon var helt underbar! Lyssnade på allt och jag kände mig trygg när jag gick därifrån.

Jag har lugnat mig lite med oron men det är nog för att illamåendet tagit fart! Nu känner jag mig gravid iaf!

Vaknade flera gånger inatt och mådde illa, ett bra tecken ;)

Jag hoppar gärna in här! 

Idag var officiell TD för oss, RD15, och jag fick ett klockrent "Gravid 2-3" på mitt CB-digital :D Vi tjuvtittade redan igår, maken har nämligen examensfest idag så vi ville inte förstöra dagen med tråkiga besked, men då med CB-plus. Plusset hann komma upp innan jag ens hunnit lägga ner testet på en plan yta, och det var jättestarkt :D

Detta är vårt tredje frysförsök, fjärde ET när man räknar in färskförsöket. Vi har hållit på i tre år. Alla tre FET har varit stimulerade då jag på grund av stress slutat ägglossa. Detta var sista frysåterförandet för detta IVF-försök, så samtliga kvarvarande embryon tinades. Alla tre klarade tiningen så de odlades vidare till blastocyst. En blev toppenfin, så det är den som jag fick tillbaka. 

Förra försöket blev vi också gravida. Tyvärr började jag blöda senare under självaste TD, vilket visade sig vara världens långsammaste, mest utdragna och anonyma missfallet ever. Ingen smärta, ingen mängd blod, bara lite lite lite varje dag under veckorna fram till VUL. 

Igår fick jag en försiktig, rosa spotting. Det var så missfallet började förra gången, så jag är väldigt orolig. Nån annan som haft så? 

Blåblomman: Då gjorde du dagen efter oss! Vi fick tillbaka vår blastocyst den 14:e :D 

Välkomna blåblomman och Cyanea! Vad kul att vi blir fler!

Jag är orolig, har idag inte känt några symptom alls så har googlat på "symptom" som avtagit", men nu ikväll kom de tillbaka igen med illamående och ömma bröst! puh.... kommer bli knäpp av allt detta analyserande. Snart bara 2 veckor till UL... 

Ananas: Vet precis hur det där är... Så vitt jag vet varierar det jättemycket mellan folk. En vän till mig som nyligen var gravid skrattade när jag frågade henne om detsamma. Hon svarade något i stil med: "Tror du verkligen att folk hade orkat med graviditeten om man mått fruktansvärt dygnet runt?" ;)

Kroppen kan vara ganska bra på att känna av förändringar. Den kände av förändringar av hormon när du fick tillbaka ditt embryo. Man missar ju liksom lite grann av tillvänjningen när man odlar utanför kroppen, så chocken blir nog större när man får ett fullskaligt embryo istället för en naturlig befruktning. Nu har den hunnit vänja sig lite, därför känner du inte lika mycket. 

Håller tummarna för dig! 

Jag har hört att illamåendet som kommer och går har med hormoner att göra. Ibland får man en liten ökning och ibland sjunker det. Kommer inte ihåg vart jag läste det men det var på någon gravidsida :)