Stark separationsångest hos 3,5 åring.

Min son hade också liknande för ett tag sen. Han är 3,5 år och fullkomligt ÄLSKAR dagis. Helt plötsligt blev han extremt ledsen vid lämning, skrek och grät, klamrade sig fast. Ville att vi skulle vända och åka hem igen. Bröt ihop så fort nån av oss föräldrar gick utanför dörren, ropade tom efter mormor nån gång. Upprepade hela tiden att han kommer sakna oss och att det var därför han var ledsen.

Det höll i sig några veckor, riktigt illa ca två. Märkte att långa avsked bara gjorde saken värre men det värkte i hjärtat när han blev så ledsen. Personalen sa dock att så fort jag gått blev han glad igen och lekte som vanligt. Höll som sagt på några veckor sen gick det över. Han pratar fortfarande om att han kommer sakna mig, pappa, mormor, kompisen vem och ibland vad det än är han just håller på att lämna. Vi pratade då och nu om att det är ok att sakna och att det betyder att man tycker mycket om den man lämnar och att jag och de andra saknar honom också.

Så jag tror det är en fas. En jobbig fas. Fråga dottern om hon blir ledsen för att hon saknar dig. Hon är ju liten så hon kanske inte vet vad det är hon känner men det kan ju vara samma som för min son.