Hon släpper inte ut barnen

Mamman valde ett av alternativen - hon körde barnen till pappan! Hur kan det vara fel också?!

Visst, så kan man tolka det - om man bara läser hälften av inläggen och hoppar över dem som tycker motsatsen!
Jag är både mamma och har varit bonusmamma i 8 år och tycker olika beroende på situationen - som de flesta!
Jag tyckte inte att mamman hade rätt att klampa in hos styvmamman i exemplet du beskriver och jag tycker inte att styvmamman i detta fallet har rätt att tränga sig på barnens mamma heller. Att respektera varandras gränser är väl viktigt oavsett om man är mamma eller pappans nya kvinna?

Vi vet inte varför mamman höll hårt på överlämningen. Kanske finns det ett avtal pga tidigare svårigheter och hon har bara följt avtalet.

Exakt. Mamman har tydligt visat och sagt rakt ut att hon inte vill ha någon kontakt med ts. Hon har all rätt att slippa ts i sitt liv. Hon har inte valt ts som förälder till hennes barn. Hon har kontakt med pappan och det räcker så!

Mamman hade tydligt förklarat att ts inte var välkommen att hämta barnen.

Ditt mående bryr jag mig inte om men roligt att du mår bra. Jag läser inte in saker utan spekulerar utifrån och ser från olika håll och aspekter just för att vi endast har ena sidan av historien. Jag vet av erfarenhet att man INTE ska lita på ena sidan av historien förrän man hört båda. Därför ifrågasätter jag att man kan få nog utav någon man aldrig mött och bara måste träffas

Efter 14 år är du nog ganska etablerad i din bonus liv. Men ts har bara varit med mannen i 3 år, det är inte länge.

Jag har som sagt alltid haft bra förhållanden med bonusars mammor, men jag har även vett att hålla mig undan om det är vad som hade krävts. Det hade jag gjort trots att jag tyckt mamman har fel, men för att barnen ska slippa bråk och tjafs så får mamman hållas. Man behöver inte följa med på tillställningar, man kan vara lika nära sina bonusar ändå. Jag förstår faktiskt inte varför man ska envisas med något som enbart gör barnen illa?!

Låt oss säga:

Barnet har match. Vill att familjen ska följa med. Förhållandet mellan barn och bonusföräldern är toppen o barnet vill visa hur duktig denna är.

Mamman följer med på mammaveckor och träningar så hon har sett massvis med gånger hur barnet spelar.

Nu är det pappa vecka och hela familjen vill åka då det är pappa veckor ett sätt att få vara tillsammans intressera sig och umgås.

Då går mamman i taket gång på gång ställer till världens liv.

Ska verkligen den människan EN person som till på köpet också är VUXEN bestämma och förstöra så att barnet inte kan o får ta med alla som denne vill?

Det tycker inte jag. För mig är det viktigare att vara min familj till lags och lyssnar hellre på barnet än en vuxen bitter människa

Eller så struntar man i att sätta igång onödiga scener bara för att "få rätt" och stannar hemma från sånt.

Barnen mår inte bra när de märker att mamma blir sårad. Då är det ju styvföräldern som sätter sitt eget ego före alla andra.

Styvisar behöver inte följa med på uppvisningar/matcher m.m. Men att barnen får ha sina föräldrar där ka vara viktigt för barnen.
Om nu mamman är så barnslig så hon inte kan bete sig vuxet och låta styvförälder närvara så bör styvföräldern stanna hemma för att inte ställa till några onödiga scener med barnen närvarande.

Fattar inte vad du menar?

Fast där får väl pappan sätta gränsen för vem som får komma hem till honom och hämta hans barn. Det ska väl inte mamman lastas för.

Men om inte pappan har problem med det så varför ens ta upp det till diskussion?

Om mamman inte vill veta av en människa är det väl upp till henne. Och det ska väl inte bero på att pappan och hans nya är intresserade av att lära känna mammans nya. Är inte mamman det minsta intresserad av att tala med sin ex mans nya kan ingen tvinga henne. Jag skulle aldrig få för mig att tränga mig på mina bonusbarns mamma om hon inte vill det. Vi har inget gemensamt öht. Det är hon och min man som har det.

Jag kan bara bestämma hur jag vill att mitt liv ska se ut. Jag kan inte bestämma över andras. Vill andra lära känna andra människor är det ju upp till dom och inte upp till mig. Vill jag inte lära känna människor är det upp till mig och inte till dom som vill lära känna mig som kan tränga sig på. Jag förstår mamman fast jag enbart är bonusmamma.

Det är ju upp till TS man att säga nej om han vill ge igen med samma mynt. Nu är TS och hennes man kanske nyfikna av sig och vill lära känna honom, mannen som delar livet med pappans barn. Det är pappans rättighet om han vill och bonuspappan vill det också. Och så verkade det ju vara eftersom TS skrev att de var nyfikna på honom. Medan mamman har noll intresse av att veta vem det är som är med hennes barn när de är hos pappan för hon kanske litar på pappans omdöme och vill då inte lära känna människan i fråga utan tycker det är otroligt onödigt.

Jag har själv inget behov av att lära känna mina bonusbarns mamma. Jag hämtar och lämnar aldrig barnen hos henne utan det sköter min man om så behövs. Det vi gör hemma däremot och hur vi lägger upp vårt familjeliv med hämtning, lämning, läxläsning och sådant gör vi upp om här hemma och blandar inte in några utanför vår familj och min man ha varit extremt noga med att påtala det.