Tr86 skrev 2015-05-27 22:38:18 följande:
Tänkte säga Hej i den här gruppen då jag också använt NC sen augusti, först i preventsyfte och i januari som plan.
Sticker in ett Grattis till Vildling först! :)
Sååå... Min historia? Som sagt, använde prevent först i augusti för att börja bli kvitt hormoner och skit från P-ringen jag använt i flera år. I januari lyckades jag äntligen övertala killen att det var dags att börja operation bebis. Han har varit lite rädd för hel grejen förut, men nu sa han "kör!" Vi provade och redan första ÄL så gick det hem och allting kändes helt galet. Kunde det vara så lätt? Kanske...
Veckorna gick. I v 8 var jag på inskrivning och tog blodprover och allt såg så bra ut. Hade inte mått spec dåligt heller. En vecka senare kom blodet.
Missfallet var ett faktum. Gynekologen jag fick komma till såg att fostret dött (eller aldrig ens levde?) redan i v 5. Kändes som att alla jävla veckor var totalt bortkastade. Jag kände mig grundlurad av min egen kropp. Och så... Jag slutade aldrig blöda...
Tre gånger var jag på återbesök hos gynekologen. Jag blev tydligen skrapad (har jag förstått såhär i efterhand) två gånger med bara lite lokalbedövning vid livmodertappen. Det gjorde vidrigt ont. (Bor i Norge, dom är kanske mer hardcore här..)
Och så gick veckorna för att bli stabil och frisk igen. Mensen kom igen 6 veckor efter sista skrapningen, och vi provade igen då vid kommande ÄL. Jag vet inte om min kropp var riktigt redo då för jag var fortfarande öm och konstig i och vid livmodern. Det försöket tog sig iaf inte utan mensen kom "som vanligt" som innan missfallet och IDAG är jag snart på ÄL omgång två och känner att kroppen känns normal igen. Ingen smärta eller obehag.
Så, vänner. Ursäkta en hel uppsats, men nu har jag BIM 13 juni. Håll tummarna :)
Hej hej och välkommen in i värmen!
Tack för grattiset, men jag är inte gravid.. vad jag vet iaf