• beccagranen

    DU skapar DITT liv!

    Instämmer ts! Faktum är att de flesta "slipade" människorna i min omgivning har ett tungt bagage med trasslig bakgrund. Jag tror mer på att det handlar om att ta den enkla vägen och gömma sig med offerkoftan eller kämpa, även om man går i motvind. Jag har även arbetat många år utomlands, runt om i europa. Och det är väldigt typiskt svenskt beteende att gnälla, söka medömkan och vara allmänt lat och se sig som offer.i sverige går var och varannan "in i väggen"/panikångest/deprimerad och det ligger troligen mycket i att vi har möjligheten att kunna stanna upp och pausa vardagen. Ex i london var det annat, där fanns det driv och hunger att få jobba. Lika så har jag arbetat med människor med fysiskt handikapp, och där fanns det mer driv än hos "friska". Nä svenskar är riktigt bekväma och mjäkiga människor, numera.

  • beccagranen
    tankfull skrev 2015-04-02 13:12:21 följande:

    Låt säga att du är en kvinna som börjar närma dig 40 år och ännu inte träffat en man som känns helt rätt men du vill så gärna ha barn.

    Om du då träffar någon som är "okej" och du skaffar barn med honom och ett par år senare befinner dig i ett kasst förhållande och är för evigt bunden till fadern till ditt barn oavsett om du avslutar förhållandet el. inte, tycker du att man bara får skylla sig själv då eller har den tidsbegränsade biologiska förmågan för en kvinna att bli mor faktiskt inte gett dig ett val?

    Du har valet att antingen inte få några barn eller att få barn med någon som du kanske inte hade valt om läget varit annorlunda? Lite nyfiken på vad du tycker att den biologiska klockan ger kvinnor för val?


    Vad är det för fel på människan som letat men inte kunnat finna en stabil partner på drygt 20år? Och trotts att man funnit "den rätta" så finns det inga framtida garantier. Därför ser man till att vara självständig och trygga sin framtid, tar förhållandet slut så kan man klara sig själv, och kanske tom fått dom barn man önskat. Så vad är problemet?
  • beccagranen
    Anonym (sara) skrev 2015-04-02 23:25:53 följande:

    Jag tror du missar poängen. För att man ska KUNNA välja rätt så måste man ha rätt verktyg och rätt kunskaper om hur livet fungerar. Om man inte har det så kan det vara nästintill omöjligt att välja rätt, hur mycket man än försöker. Jag går i terapi och försöker lära mig dessa verktyg nu, men det tar tid, och fram tills att jag lyckats så kommer jag fortfarande att välja fel för att jag inte alltid vet bättre. Och fram tills dess kommer jag troligtvis att må ganska dåligt. Men då menar du att jag får skylla mig själv också om jag är olycklig fram tills att jag lyckats reparera den skada mina föräldrar orsakat? Det fungerar inte så att man knäpper med fingrarna och sen kan man bara börja välja rätt och bli lycklig. Föräldrarna har 18 år på sig att sabba sitt barn. Hur lång tid tror du det tar att reparera skadan?

    Positivt tänkande i all ära, men när man hårddrar det riskerar man att framstå som väldigt oförstående och dömande. Du låter som någon som blivit frälst. Du har hittat något som fungerar för dig i ditt liv, och du är övertygad om att samma sak fungerar för alla andra. Men du missar en sak. Vi är alla individer. Vi fungerar inte alla som dig.


    En sådan ursäkt kan vara på sin plats om man levt under förhållanden som Fritzl. Men har du gått i skolan och haft en umgängeskrets under barndomen, haft möjlighet att ta in information genom media etc så får man lära sig det nödvändiga i livet. En allmänbildning, sociala koder och resten får man skapa själv.
  • beccagranen
    Anonym (seenitall) skrev 2015-04-02 23:38:52 följande:

    Du glömmer sådant som anknytningsmönster och andra trauman. Nej, man behöver inte ha suttit inlåst i en källare hela barndomen för att det ska sätta stora spår. Det finns mycket du kan läsa i ämnet för att få förståelse och kunskap.


    Äh överanalyseringar. När jag växte upp med egenföretagande föräldrar, som jobba 7 dagar i veckan året runt, så tog man hand om sig själv. Efter skolan syselsatte man sig själv, lekte med kompisar, sen hem och fick kärlek genom ett mål mat innan man gick till sängs. Jag hade kunnat vara tafatt, men istället har det gjort mig självständig väldigt tidigt. Om jag inte försökte själv så skulle jag inte lära mig helt enkelt, och det gick bra trotts allt.
Svar på tråden DU skapar DITT liv!