Har du förtroende för regeringen?

Jag är inte ute efter att göra SmalaSara någon tjänst, utan jag vill helt enkelt ha en debattmiljö där närmare förklaringar får komma fram - så att det man faktiskt menar inte blir förvanskat utav någon annans tolkningar eller av ens egna tillkortakommanden i stunden.

Jag är en individualanarkist och har folk problem med att Sveriges partipolitik ter sig dynamisk i mitt fall så får de väl se över sin egen toleransförmåga. Annars så skiter jag rätt friskt i intoleranta människor.

Vilket snömos.

Vad vi skriver är våra åsikter återspeglar våra åsikter definitivt. Ett råd är att fokusera på den biten mer än några enstaka ordval.

Ja, och det är illvilja eller tröghet som det hänger på. Det mest fantastiska är dock alla påståenden som byggts upp på någotdera.

Total polarisering.

Det reklameras till och med som någonting gott och insiktsfullt.

Nej tack.

Vad tokigt det kan bli. Vilken tur att det bara finns några här som håller ordvalet i stunden högre en närmare förklaring.

Ett tomt påstående utan substans. Vad ovanligt.

Är tomma påståenden om dina motdebattörer intellektuellt hederligt enligt dig?

Frågan var svår. Jag förstår. 

Ja, det är såklart personen som redan har förklarat sig men som inte får sin förklaring accepterad, som ska släppa saker.

Den uppenbara inkonsekvens inom regeringens påstådda politik får mig att tappa allt mer av förtroendet.

Här har man jämrat sig över assimilationspolitik i flera år men om en manlig muslim inom ett regeringsparti inte vill hälsa en kvinna i handen - då får han avgå.

När en stat, som till namnet kallar sig för mångkulturell och som på pappret för integrationspolitik, signalerar att människor borde förlora jobbet redan vid harmlösa hälsningsfraser - bara för att de krockar med Sveriges hälsningsfraser - så undrar iallafall jag vad vart gränsen till assimilationspolitik går.

Någon regeringsvänlig här som kan förklara vart gränsen till assimilationspolitik går?

Personligen finner jag det ynkligt att först brösta upp sig som ett tolerant föredöme och sedan agera på ett sådant här vis. Jag är mer tolerant innan morgonkaffet.

Patetiskt. 

Kränkt av att någon hälsar med handen på hjärtat istället för i handen? Pfft.. löjligt. Det hela bygger på att man som person tolkar det negativt utifrån sin egen kultur - medan gesten i sig är en hälsning med samma innebörd som vilken annan hälsningsgest som helst.

Skulle det bero på att kvinnan är oren av sin mens? Jag undrar vilken spännande källa du har på det påståendet.