Anonym (Slitsamt) skrev 2015-02-23 13:42:27 följande:
För framtida kattägare som kanske kan tänkas läsa denna tråden -
Att avliva är INTE den enda lösningen. Stressade katter kan absolut reagera aggressivt och det är inte trevligt, men det är ytterst sällan katten är "dum i huvudet" och måste dö. Det finns många olika sätt att anpassa kattens levnadsmiljö för att reducera stress, och självklart ska katten tas till veterinären för att utesluta fysiska besvär.
Är katten konstaterat frisk hos veterinär hade jag börjat med att plugga in feromonutsöndrare i eluttag på varje våning, sedan skulle jag se till att det finns MÅNGA skyddade platser för katten, framförallt högt upp på hyllor och i takhöga klösträd, frizoner.
Efter det skulle jag ha funderat på hur kattens miljöberikning ser ut, kan den vara understimulerad? Aktivera katten med födosök av naturlig mat (råa köttbitar), kartonger med roliga hål, en skinnbit att leka med osv.
Att kontakta en etolog kunnig på katt kan vara ett bra steg för att få tips.
Att avliva måste vara den absolut sista lösningen, när man testat allt annat. Inklusive att omplacera.
Till katten.
Nej det e klart att avlivning inte e den enda eller första lösningen. Men har provat allt med den katten o även försökt få honom omplacerad men ingen har velat ha honom. Folk var rädda för honom o andra tyckte han var för gammal. Jag har lekt o kelat med honom. Han har varit min bebis. Men situationen var ohållbar. Katten mådde dåligt o jag var pressad av situationen. Sonen o sambon fick ont. Ja många var lidande.
Så för att förtydliga. Jag förespråkar ej avlivning av friska djur i första hand. Det var det värsta jag gjort i mitt liv o jag har gråtit hela dagen. Jag älskade min katt o kämpade i alla dessa år för honom.
