Hjälp med att få mer i underhåll!!

Det bästa är om du och pappan tillsammans kan räkna ut ett rättvist underhållsbidrag för era barn. Om ni inte kan komma överens är alternativet att stämma i domstol och då behöver du en advokat som är duktig på underhållsfrågor. Risken med att stämma i domstol är att den som förlorar målet kan tvingas att betala inte bara sina egna advokatkostnader utan även motpartens.

När man räknar ut underhållsbidrag använder man 7 kap i föräldrabalken.

Man gör beräkning i 3 steg:

1. a) Man börjar med att beräkna kostnaderna för varje barns försörjning. Man använder sig då av schablonbelopp från Socialstyrelsen. Det finns tre olika schablonbelopp beroende på barnets ålder. För ett barn mellan 7-12 år ligger schablonbeloppet på 80 % av prisbasbeloppet, dvs 2.967 kr/mån. I schablonbeloppet ingår barnets normala kostnader.

b) Sedan lägger man till ev kostnader som är specifika för just ert barn och som inte ingår i schablonbeloppet. Det kan tex vara kostnader för glasögon, dyrare hobbys mm.

c) Slutligen drar man av barnbidraget från summan. Detta eftersom barnbidraget ska komma båda föräldrarna tillgodo genom att användas till barnets försörjningen.

När man har gjort detta har man fått fram barnets behov, dvs vad barnet kostar varje månad. Denna summa ska fördelas mellan föräldrar utifrån deras försörjningsförmåga. Man gör givetvis en beräkning för varje barn.

Så steg 2 är alltså räkna ut respektive förälders försörjningsförmåga.

2. a) inkomsten per månad efter avdrag för skatt.

b) inkomst av kapital/månad efter skatt.

c) man gör ett avdrag för personliga levnadskostnader med 120 % av prisbasbeloppet (se FB 7:3) dvs 4.450 kr/månad.

d) man gör avdrag för ev särskilda kostnader enl praxis hit hör tex avdrag för återbetalning av studielån.

e) man gör avdrag för boendekostnaden. Är man sambo så får man bara dra av halva boendekostnaden. Oftast gör man avdrag med den faktiska boendekostnaden men det finns vissa tak för högsta skäliga boendekostnad som inte får överstigas. Taket varierar beroende på var i landet man bor och hur många hemmavarande barn det finns.

f) man får eventuellt även göra avdrag för hemmavarande barn som man har ihop med en annan förälder. Detta beror på barnets andre förälders försörjningsförmåga.

Denna beräkning görs för varje förälder för sig. När det är klart så vet man hur stor försörjningsförmåga respektive förälder har.

Steg 3 är att fördela barnets kostnader mellan föräldrarna på ett rättvist sätt genom att göra en kvotdelning där de betalar proportionellt utifrån sin ekonomiska förmåga. Detta för att det ska bli så rättvis som möjligt.

3.

Postade för tidigt...

3. Kvotdelningen mellan föräldrarna går till så här.

Barnets behov x (den underhållsskyldigas förmåga / föräldrarnas samlade förmåga) = underhållsbidragets summa.

Som du kan se av mina inlägg här ovan är det inte särskilt svårt att räkna ut ett rättvist underhållsbidrag enligt reglerna i föräldrabalken.

Svårigheten ligger i att veta vad som ingår i schablonbeloppen, vilka avdrag som får göras m.m. Det är sånt man behöver en advokat som är inläst på praxis i relevanta domar och förarbeten till lagstiftningen till.

Men nu vet du hur själva beräkningen går till. Kanske kan du och pappan resonera med varandra och själva göra en uträkning tillsammans nu när ni vet hur uträkningarna görs i domstolen om det skulle behöva gångs långt.

Jo, det finns numera möjlighet att begära underhållsbidrag trots att barnet bor växelvis hos föräldrarna. Högsta domstolen öppnade upp för den möjligheten i en dom redan 2013. Men det verkar ha fått dålig spridning bland gemene man.

Man använder då inte den vanliga underhållsplikten som regleras i FB 7:2 utan istället 6 paragrafen i föräldrabalkens 7 kap. som handlar om försummelse. Den paragrafen har tidigare tex använts mot styvförälder och kan numera efter HD:s dom även användas vid vv boende. HD pekade bl.a på att barnet har rätt till likartad ekonomisk standard som föräldrarna även om de inte lever ihop.

Se domen här:

www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2013/2013-11-19%20T%203506-12%20Dom%20och%20skiljaktig%20mening.pdf

Det var så lite. Jag blir mest förundrad över hur du har blivit bemött av vissa personer i denna tråd. Vad är det som väcker sådan ilska hos vissa personer så snart det handlar om underhållsbidrag?

Okunskapen här på FL är stor när det gäller såna här frågor. Men åsikterna är många. Vilket givetvis är helt okej men när man saknar kunskap är det direkt olämpligt att framföra sina egna felaktiga åsikter så som fakta i ämnet.

Hoppas att det löser sig för det verkar utifrån dina uppgifter som att dina barn faktiskt kan ha rätt till ett högre underhållsbidrag än vad underhållsstödets summa ligger på. Allt för många föräldrar använder sig av slentrian eller okunskap av underhållsstödets summa trots att deras barn skulle ha rätt till en bättre levnadsstandard enligt föräldrabalkens regler.

Jag vet att du är duktig på underhållsbidragsfrågor eftersom vi har diskuterat detta ämne förut och du har helt rätt. :) Denna dom kom först i november 2013 innan dess var uppfattningen hos många att det inte gick att begära underhåll vid vv-boende.

Som du kan se i domen så var den enda frågan HD prövade om det var möjligt att få underhållsbidrag eller inte vid vv-boende. Man prövade alltså inte frågan i sak. Så den tvist det handlade om fick sedan hovrätten fatta beslut om. Hovrätten hade bara begärt att få vägledning från högsta domstolen avseende möjligheten att tilldöma underhållsbidrag när barnet bor växelvis.

Som du kan läsa i domen så öppnar HD upp för möjligheten att kunna begära underhållsbidrag även vid vv boende. Dock krävs då försummelse enligt FB 7:6. Ett justitieråd har lämnat en avvikande mening och anser att man kan använda FB 7:1, alltså den vanliga principen om föräldrarnas gemensamma försörjningsförmåga, även vid vv-boende. Man är alltså eniga om att det är möjligt att få underhållsbidrag vid vv-boende man var endast oeniga om grunden till denna möjlighet.

Men domen är tydlig. Det är möjligt att en förälder kan tvingas betala underhållsbidrag trots att barnet bor växelvis lika mycket hos båda föräldrarna. Sedan är det en annan fråga vad som krävs för att detta ska ske genom att HD:s majoritet valde att grunda denna möjlighet på FB 7:6 dvs försummelse och inte den vanliga regeln.

För att vara extra tydlig så ja, den dom som Högsta Domstolen meddelade den 19 november 2013, T 3506-12, är prejudicerande och säger följande:

När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre, åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt FB 7:6, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt FB 7:1.

Din fråga handlar om det är möjligt att beräkna en högre fiktiv lön istället för den faktiska lönen när det gäller uträkningen av föräldrarnas respektive försörjningsförmåga.

Det vanliga är givetvis att man använder sig av den beräknade faktiska inkomsten. Såvitt jag känner till har man bara använt sig av fiktiv betydligt högre inkomstberäkning i ett fåtal undantagsfall. Det har då handlat om umgängesföräldrars löneberäkning.

Jag känner inte till någon dom där man har beräknat boförälderns inkomst som fiktivt högre. Det betyder givetvis inte att det bara för att jag inte har sett det ännu att det inte existerar något sådant fall. Så om någon annan skulle känna till en sådan dom är jag givetvis mycket intresserad av den domen.

Ett problem som gör att jag tror att det är svårt att beräkna boförälderns inkomst fiktivt är att det då direkt skulle gå ut över barnet som då bf hade en lägre faktisk inkomst kanske inte kan ge barnet det som man i beräkningen av barnets behov har kommit fram till att barnet behöver för att ha en levnadsstandard som speglar föräldrarnas samlade förmåga.

Man ska ju alltid ha barnets bästa i åtanke och det blir svårt om boföräldern då inte har råd att försörja barnet genom att det är hos bf barnets huvudsakliga dagliga försörjning och omsorg sker.

Det är givetvis även problematiskt att beräkna ungängesförälderns inkomst fiktivt men eftersom barnet inte får sin huvudsakliga försörjning tillgodosedd hos UF så är det inte ett lika stort hinder.

För att det över huvudtaget ska vara möjligt att beräkna en högre fiktiv inkomst måste man kunna fastställa att föräldern har förmåga att kunna arbeta heltid eller ha högre högre inkomst etc. Man måste ta hänsyn till bl.a hälsotillstånd, utbildning, hur det ser ut i det aktuella yrkets bransch mm.

Det mest kända fallet är väl en läkare som slutade sitt arbete för att istället måla tavlor och där domstolen fastställde en fiktiv lön som skulle motsvara den försörjningsförmåga han hade haft om han hade valt att fortsätta lönearbeta istället för att upphöra med förvärvsarbete. Läkaren var fullt frisk och det fanns inget "giltigt" skäl till att han valde att sluta jobba. Domstolen menade att försörjningsansvaret för barnet i det fallet skulle prioriteras framför förälderns val att upphöra med förvärvsarbete.

Man skulle kanske även kunna använda fiktiv inkomstberäkning om tex en umgängesförälder som har eget företag Väljer att inte ta ut en marknadsmässig lön trots att företagets vinst skulle tillåta det och om umgängesföräldern dessutom lever på en standard som motsvarar en för dennes yrkes marknadsmässig lön.

Det finns även något fall från hovrätten där en umgängesförälder arbetade halvtid men där hovrätten trots det fastställde en fiktiv försörjningsförmåga som motsvarade en heltidslön. Om jag minns rätt hade föräldern i det fallet även sökt heltidsjobb.

Vi har ju två olika system för underhåll till barn i vårt land. Enligt huvudregeln ska man använda sig av ett uträknat underhållsbidrag enligt reglerna i föräldrabalken där man tar hänsyn till såväl det enskilda barnets behov samt även båda föräldrarnas försörjningsförmåga. Har BF en lägre inkomst än UF så blir underhållsbidragets summa ofta högre än underhållsstödets 1.273 kr/ mån.

Om det istället är så att UF har låg inkomst så tjänar man oftast på att använda sig av underhållsstödet eftersom barnet då alltid är garanterad 1.273 kr/mån även om UF inte kan betala det själv eftersom då skattebetalarna via försäkringskassan skjuter till ett utfyllnadsbidrag.

En intressant reflektion är att möta föräldrar felaktigt tror att det är en huvudregel att MA ska använda sig av underhållsstödets summa även om man inte behöver det pga att UF har låg inkomst.

I utredningen som heter "Ökat stöd för underhållsreglering" Departementsserie 2014:27 framkommer att man via statiska centralbyrån har gjort en fiktiv underhållsbidragsberäkning

för en majoritet av barnen som idag har underhållsstöd via försäkringskassan. Man har då gjort en sådan underhållsbidragsberäkning som jag har skrivit om tidigare i denna tråd.

Resultatet visade på att av de barn som idag har underhållsstöd skulle hela 42,4 % kunna vara berättigade till ett högre underhållsbidrag om man använde sig av huvudregeln och alltså räknade ut underhållsbidragets summa enligt reglerna i föräldrabalken.

Jag kom att tänka på en sak till som är viktig att veta om en tvist om underhållsbidrag skulle gå till domstol.

Och det är att "de" dvs domstolen behandlar tvister om underhållsbidrag på samma vis som andra civilrättsliga tvister som kommer till domstolen. Det innebär att domstolen är begränsad av parternas yrkanden och medgivanden. Det är därför som man behöver ha en skicklig jurist eller advokat som är kunnig i just det rättsområde som tvisten handlar om.

Domstolen är alltså inte en instans som man kan gå till för att få hjälp att räkna ut ett rättvist underhållsbidrag enligt konstens alla regler. Utan domstolen prövar parternas yrkanden och har också ett uppdrag att försöka få parterna att förlikas. Man måste alltså själv föra fram de aspekter som man vill att domstolen ska pröva och ta hänsyn till.

Det är alltså viktigt att man anlitar ett kunnigt ombud om man ska dra en tvist till domstol. Den som förlorar målet får ju oftast stå även för motpartens kostnader och det kan bli en dyr affär. Speciellt som inte alla försäkringar täcker tvister mot någon man tidigare har varit sammanboende med.

Vi är många som anser att det borde finnas en neutral instans som kunde hjälpa föräldrar att själva räkna ut rättvisa underhållsbidrag utan att det ska behöva bli en rättegång. Försäkringskassan föreslog för ett antal år sedan att de skulle få det uppdraget från regeringen men tyvärr blev det inget av det. vilket jag tycker är väldigt trist. Speciellt som man i flera utredningar har sett att många barn idag får ett lägre underhåll än vad de egentligen har rätt till.