Inlägg från: finskatjejen |Visa alla inlägg
  • finskatjejen

    Reaktioner på Anna Wahlgrens sömnmetod

    Stena mig inte nu, men jag tror att ni förstått Annas metoder HELT fel. Det är inte meningen att låta barnet skrika ensam, utan man lär barnet att sängen är ett tryggt ställe och mamma/pappa kommer om något är fel (alltid BEHÖVER man dock inte gå in i rummet för att lugna barnet utan det räcker att barnet hör mammas/pappas röst).

    Vi har använt många av Annas metoder (men anpassat dom enlig våra behov). Båda barnen har sovit 12 timmar i sträck nästan varje natt sedan de var 6 månader gamla.

    Första barnet sömnkurade vi då vi samsov innan det (vilket var ett helvete då barnet vaknade hela tiden). Efter 4 dagar sov barnet 12 timmars nätter i egen säng :)

  • finskatjejen
    Foxenihavet skrev 2015-02-07 07:53:26 följande:

    Ja, man SÄGER att barnet ska finna sängen som en trygg plats. Men vad tror du att det PRIMITIVA barnet _faktiskt_ känner och upplever!?

    Alla som ser det där, ser att det är ren och skär barnmisshandel!


    Jag tror fortfarande att du missuppfattat. Om mitt barn vaknar på natten (vilket händer ganska sällan) så springer jag till barnet, lägger täcke på och säger godnatt. Det brukar räcka för barnet att somna om. Skulle inte kalla det för misshandel.
  • finskatjejen

    Anna Wahlgren är faktiskt väldigt mycket EMOT 5- minutersmetoden då barnet bara försummas helt då. I Annas metod låter man INTE barnet skrika ensam. Det finns skillnader i gråt och gråt, om barnet på riktigt har panik (och är inte bara frustrerad för han/hon inte får sömn) är det ju klart man går till barnet! Sömnkuren som vi genomförde tycker jag att var mer kommunikation med barnet Och man går alltid in i rummet då det behövs. Man lurar heller aldrig barnet genom att smyga ut ur rummet, utan barnet lär sig att det är tryggt att somna även utan föräldrarna.

  • finskatjejen
    Foxenihavet skrev 2015-02-07 10:00:09 följande:

    Ett litet barn är inte gjord för att somna själv, utan någon närhet.


    Jag tycker däremot samsovning är farligt och obekvämt. Dessutom vaknade mitt första barn HELA tiden då vi samsov och grät trots jag låg brevid. Verkade inte särskilt trygg... Vet många som har barn som sover bättre i egen säng (och de har aldrig hört om AW). Sover själv också bäst ensam.

    Andra barnet behövde ingen sömnkur, sov i egen säng från start och började sova fulla nätter av sig själv innan vi flyttade barnet till eget rum :)
  • finskatjejen
    Molly1 skrev 2015-02-07 09:44:20 följande:

    Heja finskatjejen! Min syster gjorde också en variant av sova-hela-natten och det fanns ingen barnmisshandel whatsoever inblandat. Hela familjen, inklusive barnet, mådde bättre sen. Jag skulle kunna gå in på detaljer men det är ingen mening, det är bara arga kvinnor som redan bestämt sig som går in på en sådan här rubrik. De har antagligen inte ens läst boken. Sen att författaren verkar ha otaliga personliga problem, det är ju en annan sak... Live and let live people!


    Just det, man kör sin egen variant som passar ens familj bäst :) Har inte följt AW:s metoder till punkt och pricka och det är mycket som jag inte håller med AW (t.ex att hon tycker att alla barn utvecklas helt likadant och har annars också ganska svart och vit världssyn).

    Ja de som kritiserar borde åtminstone läsa boken! Tror dom flesta missuppfattat en hel del...
  • finskatjejen
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-07 10:12:49 följande:

    Läs trådarna på hennes forum. Det är ofta värre än 5 mm. Hon anmäldes av svenska barnläkarföreningen till barnombudsmannen pga att hennes råd kränker barn.


    Jag har läst på hennes forum, har t.o.m frågat om råd där :) Men det var nån annan än AW som svarade.
  • finskatjejen
    Natulcien skrev 2015-02-07 12:32:30 följande:

    Hon är emot femminutersmetoden, ja. Men vad spelar det för roll, när hennes egen metod är lika vidrig. Hon lurar i osäkra föräldrar att det är skillnad på gråt och gråt. Tydligen har även du gått på det? Ibland kan man skita i bebisen om det är en "viss typ av gråt", säger AW. Tragiskt. Oerhört tragiskt att folk går på det.

    Kallar du ramsandet för "kommunikation"!?


    Jag är ingen osäker förälder, jag skulle ha varit en bra mycket sämre förälder om jag inte sömnkurat första barnet och aldrig fått sova. Samsovandet fungerade inte. Det är inget fel på mitt nu 6-åriga sömnkurade barn. Alltid varit glad och social och sover fortfarande bra :)

    Man skiter aldrig i bebisen, man reagerar på all gråt. Annan sak sen om man behöver gå in i rummet, om det räcker att man säger gonatt utanför då är det ju onödigt och gå in.
  • finskatjejen
    Natulcien skrev 2015-02-07 12:54:29 följande:

    Men hur tror du att det lilla spädbarnet upplever det när hen skriker efter närhet och mamma/pappa bara hojtar "Natti natti!" utanför dörren? Det är inte kommunikation, det är Goddag Yxskaft. Det är ju som att ge det lilla barnet en banan när hen skriker för att blöjan är genomblöt. Hen tappar då förtroende för mamma och pappa som inte klarar av att förstå hens behov.


    Barnet skulle väl fortsätta gråta och få panik om det var rädd och inte somna om? Trygghet är ju att veta att mamma och pappa är utanför och vaktar :)
  • finskatjejen
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-07 13:05:24 följande:

    OK, så om ditt spädbarn gråter av en annan anledning.....agerar du på samma sätt då? Ramlat när han/hon ålat/krupit/suttit = ramsar utanför i ett annat rum.....?


    Äh helt omöjligt och förklara när ni inte tycks förstå ändå. Klart man inte ramsar då. Efter sömnkuren har jag gått in i rummet oboeroende orsak (eftersom det varit så sällan). Men under sömnkuren iaf första natten vaknar barnet väldigt många gånger varav en stor del av gråten inte har nåt med panik att göra utan barnet det är det enda sättet för barnet att kommunicera (barnet frågar om det verkligen är tryggt att sova ensam?). Tro mig eller ej så hör jag faktiskt skillnad på om barnet är bara frustrerat eller har panik eller skadat sig.
  • finskatjejen
    häxjakt skrev 2015-02-07 13:43:16 följande:

    Nej, barnet lär sig att det är ingen idé att skrika för att ingen räddar det. Att barnet somnar om behöver inte betyda att barnet är tryggt och harmoniskt.


    Om man bara lämnar barnet och gråta ensam så då kan det säkert bli så. Men om man alltid reagerar på barnets skrik vet ju barnet att mamma vaktar utanför. Man lugnar barnet i sängen. Genom att ta upp ungen "räddar" du ju barnet från sängen och sedan vågar ju inte barnet sova i sängen mera.

    Och tro mig eller ej så kan man faktiskt ge mycket närhet till sina barn på dagen också :) På natten sover man. Mina barn vaknar alltid glada som solstrålar när dom sover så bra och då vill man ju bara krama dom :)
  • finskatjejen
    Rocket Mania skrev 2015-02-07 14:25:47 följande:

    Men det där måste du väl fatta att det inte är sant. Alla använder sig inte av AW.s hemska metoder, eller hur? Och ändå sover barn i sina sängar. Utan att vara rädd för dom. Eller missionerar AW ut om falska fakta att bara kurade barn sover i sina egna sängar?


    Vi kurade inte andra barnet! Det behövdes inte då barnet sovit lugnt i sin egen säng från start. Däremot sov vi i samma rum tills barnet var ca 7 mån.
  • finskatjejen
    Donum skrev 2015-02-07 14:12:44 följande:

    Hur lång tid tog det för dig själv att leva med att låta bli att trösta ditt barn?


    Barn behöver tröst bara om de skadat sig. Och tröst ger jag varje dag då jag har en vild 2-åring här hemma ;)

    Hur kan ni andra låta era barn gå miste om sammanhängande nattsömn?
  • finskatjejen
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-07 14:58:06 följande:

    Va?!

    Hur illa måste de då skada sig för att du ska trösta? Vad lägger du i begreppet "skada"?


    Jag menade att om de gråter på natten lugnar man dom, det kallar jag inte tröst (om man då inte råkat göra sig illa på natten). Man tröstar ett barn som skadat sig, alltså kommer gråtandes i famnen t.ex.
  • finskatjejen
    Batmamba skrev 2015-02-07 15:33:33 följande:

    Det här kan du väl ändå inte mena? (Jag har läst inlägget med förklaringen också.)

    Barn blir ju rädda, besvikna, oroliga mm. Jag vill verkligen be dig kontakta BVC eller bup och be om en föräldrautbildning eller kurs i barns utveckling. Om det du skriver stämmer är jag rädd att du skadar dina barn.

    Gör du likadant med vänner och vuxna familjemedlemmar? Har folk alltid gjort så mot dig? Får du ingen tröst när du är ledsen?


    Vad fan yrar du om?! Jag sa ju att jag ALLTID tröstar mitt barn om det skadat sig eller är ledset! Du har nog missförstått mig totalt tror jag. Tycker bara att på natten är lugna ett mer lämpligt ord.
  • finskatjejen
    Penida skrev 2015-02-07 17:53:04 följande:

    Skulle inte kalla det SHN heller? Enligt metoden ska man ej gå in annat än vid KRIS (då du säger dig vara påläst vet du säkert hur lite som faktiskt räknas dit) utan du ska, beroende på situation, utanför rummet, ramsa i ett tonläge du anser passar beroende på vad du tycker barnet visar genom sitt skrikande (argt barn, sur ramsa osv), göra husljud eller spela musik som överröstar skriket, inte göra någon "insats"..

    Har du läst boken?


    Ja UNDER kuren gör man så. Jag har ingen bebis mera och sömnkurade mitt första barn för 6 år sedan och andra inte alls. Och sa ju att jag inte följt AW:s metoder till punkt och pricka utan anpassat dom enligt våra behov. Våra barn vaknar så sällan nuförtiden så tycker jag kan lika bra gå in i rummet, oftast har det yngre barnet sparkat av sig täcket och vaknar därför.
  • finskatjejen
    Natulcien skrev 2015-02-07 22:39:32 följande:

    Okej, ja om ni använde mjuk och mycket lätt buffning vid uppvak och han aldrig grät så låter det ju ändå inte som om ni har använt SHN-metoden..?

    AW's sätt att buffa är nämligen hemskt och brutalt.


    Vi använde inte heller helt AW:s buffning under sömnkuren, utan mer lätt buffning och vangning som barnet verkade gilla. För oss blev det mest gnäll, verkligen inte något storgråt under kuren. Man kan som du ser förverkliga SHN på många olika sätt :) Jag tog mest bara idéer från AW:s metoder.

    Här i Finland finns en allmän sömnkur som kallas "tassutus" och där lugnar man barnet genom att stryka (kan man säga så?), det påminner kanske lite om SHN, åtminstone så att man ska lugna barnet i dess säng.
  • finskatjejen
    Zuzanne skrev 2015-02-08 00:24:55 följande:

    Tror du på allvar att det bara är barn som tvingats utstå den tortyren som sover en hel natt? Mitt barn har alltid samsovit, med tutten i mun. Hon började sova hela natten vid 5 månader, helt utan att jag behövde göra någonting.


    Nej, det har jag ju inte sagt. Barn är olika, vissa sover bättre och andra sämre. Men dom flesta som jag känner som samsover med sina barn har barn som vaknar flera gånger per natt ... Så gjorde ju mitt barn oxå (och grät konstant även om barnet var brevid mig). Andra barnet kurade vi inte alls för barnet sov lungt i sin egen säng från start. Vet sen inte hur bra andra barnet hade sovit brevid, men det velade jag inte ens pröva då jag tycker samsovning kan vara farligt.
  • finskatjejen
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-08 07:48:49 följande:

    Tass-metoden är något helt annat än AW och om du är insatt som du säger dig vara så borde du veta det.

    Sedan undrar jag hur man överhuvudtaget funderar på att använda en sömnmetod till ett barn som smågnyr lite grand medan man buffar lätt eller lätt gungar det i vagnen? Lustigt nog är det alltid så i dessa trådar. Föräldrar som hyllar shn byter plötsligt riktning; de har inte alls följt shn, de har bluffat lätt och barnet har aldrig gråtit. DET är inte att kura. Det är inte shn. Tillåt mig tvivla. I det läget jagar man inte rätt på en sömnmetod som AW:s shn.

    Jag reagerar också på att du inte alls tar avstånd från de vidriga faktiska exempel som finns vad gäller shn och hur långt aw driver shn, utan bara konstaterar med ett leende (?!) att man kan göra olika när man kurar.


    Exemplen som lagts hit i tråden verkar faktiskt ganska grymma! Har varit på AW:s forum nångång men aldrig stött på nåt sådant, kanske jag bara missade det. Vet inte, men hur som helst anser jag inte att jag på något sätt misshandlat mitt barn som sömnkurades för 6 år sen (hade förresten inte ens första barnet och sova på mage så där skiljde det sig oxå från AW:s metod, men det tror du knappast heller på). Ångrar det verkligen inte, både jag och barnet mådde bättre sen med mer sammanhängande sömn.

    Men jag orkar inte strida med er mer så jag lämnar denna tråd. Tror jag flyttar mig till finska forumen där de inte verkar så dömande. Även om jag anser nu att samsovning är farligt inte tycker jag ändå att de som samsover inte borde skaffa barn! Tror ni lider av extrem sömnbrist eller nåt eller varifrån kommer bitterheten? Tack och adjö!
Svar på tråden Reaktioner på Anna Wahlgrens sömnmetod