Jag hoppar in här litegrann. Jag och min man påbörjar just nu vårt första IVF. Har påbörjat med tabletter igår som skall ge mig en mens och sedan blir det äggplock v 11. Kommer göra IVF på RMC i Malmö.
Samtidigt som jag är överlycklig att äntligen få starta (efter 2 års försök) så är jag nervös. Det känns som sista steget att faktiskt få ett eget barn. Försöker vara positiv men är såklart rädd att det inte skall gå vägen. 
Jag kommer iaf inte att ge upp i första taget. Vet ett par som gjorde 7 IVF innan det gick, så det ska minsann gå för mig (och dig!) med! Jag har egentligen inte något emot adoption, men jag vill uppleva hur det är att få bära mitt barn i min kropp, känna barnet sparka, gå igenom förlossning osv. Men jag hoppas såklart att det skall gå på de 3 gratisförsöken vi har. Lär ju ändå få betala för IVF om vi skall få syskon sen :-/ Känns så knäppt att man skall behöva spara pengar för att få bli gravid... suck.. orättvist!
Såg att du kommer göra IVF i Danmark. Har hört att de skall vara duktiga! Har du börjat än? Jag hämtade ut alla mediciner igår...herrejisses vilken mängd!
Har lite funderingar på att ordna med ett syskon utomlands i Turkiet sen. Har en känsla av att det är billigare och hört att de är duktiga. Min man talar flytande turkiska. Men men.. det är ett senare problem 
Vad spännande :) jag räknar med att få mens ca 1:e mars sen kör vi igång :)
Hur gick det? :)
Åh håller tummarna 
Härligt att de växer iaf :) Jag fick min mens idag så påbörjar puregon-sprutor på måndag :) väldigt förväntansfull!
Yes :)
Hur har det gått Malin?
Jag går på sprutor nu och har första ultraljudet på fredag.
Jag har tidigare tagit perogtime 9 ggr utan att lyckats bli gravid. De har aldrig kollat om det är stopp i äggledarna. Om det visar sig att det är stopp. Hur ska läkare då göra äggplock? Om det är stopp borde väl äggen inte kunna ta sig till livmodern? Aaa så mycket funderingar!